Varannan bostadsägare orolig – men bara 4 procent binder räntan
Varannan bostadsägare oroar sig för att kriget i Mellanöstern ska pressa upp bolåneräntorna. Ändå valde bara 4 procent av SBAB:s nya kunder att binda räntan i april. Det är en tydlig minskning från månaden innan. Oron finns där, men den leder inte till handling.
Bilden är entydig: 48 procent uppger att de är lite eller mycket oroliga för ränteutvecklingen kopplad till Mellanöstern-konflikten, men oron omvandlas inte till beslut. Siffrorna kommer från SBAB:s undersökning Boägartempen, genomförd av SIFO den 17–21 april med 1 032 bostadsägare.
Mars-toppen förklarar april-raset
I mars hände något ovanligt: 12 procent av SBAB:s nya bolånekunder band räntan, den högsta andelen sedan räntechocken 2022. Men vändningen kom snabbt.
Marknadsräntorna steg under mars, och bankerna hann justera upp de bundna räntorna kraftigt mot slutet av månaden. De längre löptiderna höjdes betydligt mer än de rörliga, vilket fick priset på trygghet att skjuta i höjden.
Många överväger att binda räntan men betydligt färre tar steget. Jämfört med i mars har det skett en påtaglig förändring.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Oron vek alltså inte i april, den kvarstår. Fler bostadsägare räknar nu med stigande räntor under det kommande halvåret jämfört med för sex månader sedan.
Historiken talar för rörlig ränta – men trygghet kostar
Bakgrunden till nervositeten är välkänd vid det här laget. Styrräntan höjdes med 4 procentenheter inom loppet av ett och ett halvt år från våren 2022, ett slag mot hushållsekonomin som många fortfarande minns väl.
Bolånetagarna upplevde något av en räntechock när styrräntan våren 2022 höjdes med 4 procentenheter inom loppet av 1,5 år. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att oro väcks när omvärldsläget försämras och inflationshotet åter visar sitt fula tryne.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Historiskt har rörlig ränta ändå varit det billigaste alternativet över tid, vilket förklarar varför en majoritet fortsätter välja det trots oro.
Att binda är med andra ord inte enbart en ekonomisk kalkyl utan en trygghetspremie, och den premien är just nu extra dyr.
För de 26 procent som i april övervägde att binda men inte gjorde det väntar nästa räntebesked som nästa vägval. Om de bundna räntorna rör sig nedåt igen kan mars-mönstret snabbt upprepa sig.
Dennis Jerkovic