Skarpa gränsen – då räknas du som fattigpensionär

Ekonomiska reformer har förbättrat villkoren för många pensionärer, men långt ifrån alla får ekonomin att gå ihop. Nu har gränsen för att räknas som fattigpensionär 2026 tydliggjorts – och skillnaderna mellan olika grupper är stora.

Vid årsskiftet trädde flera reformer i kraft som påverkar pensionärers ekonomi. Trots höjda inkomstpensioner och förbättrade skatteregler är det många äldre som fortsätter leva med mycket små marginaler.

Ny gräns för relativ fattigdom bland pensionärer

De ekonomiska förändringarna 2026 omfattar bland annat höjt grundavdrag, vilket minskar skatten på pension, samt reformer som ger lägre tandvårdskostnader för personer över 67 år. Samtidigt har införandet av den nya riktåldern på 67 år påverkat när pensionärer har rätt till garantipension och bostadstillägg.

Den nya riktåldern innebär att det dröjer längre innan grundskyddet kan tas ut. För personer med låga inkomstpensioner leder detta till en längre period då ekonomin är särskilt ansträngd, enligt Nyheter24.

För personer med sliten hälsa eller begränsad arbetsförmåga riskerar åren fram till 67 att bli ett ekonomiskt vakuum, där man är för frisk för sjukförsäkringen men för sliten för att orka arbeta heltid. Den gruppen får ofta leva på mycket små inkomster under en period som kan vara flera år. För den som är beroende av grundskyddet är ekonomin som ett korthus. En hyreshöjning eller dyrare mat kan räcka för att allt ska rasa

Trifa Chireh, pensionsekonom till Nyheter24.

Begreppet ”fattigpensionär” utgår ofta från EU:s definition av relativ fattigdom, vilket innebär inkomster under 60 procent av medianinkomsten efter skatt. I Sverige motsvarar detta cirka 15 600 kronor per månad för ensamboende pensionärer år 2025/2026.

Trifa Chireh menar att man räknas som fattigpensionär när hela eller nästan hela pensionen består av garantipension, eller när inkomstpensionen är så låg att grundskyddet behövs för att klara de mest nödvändiga utgifterna.

Idag får omkring 300 000 pensionärer hela sin inkomst från garantipensionen, och många fler lever nära fattigdomsgränsen även med bostadstillägg.

Många tvingas ändra livsstil efter pensionering

Förändringarna i ekonomin efter pensioneringen leder till att många anpassar sina utgifter. Enligt en kartläggning från Länsförsäkringar, återgiven av Börskollen i januari, har närmare sex av tio pensionärer gjort förändringar i sin vardagsekonomi efter arbetslivet.

Den vanligaste åtgärden är att minska inköp av kläder och prylar. Även utgifter för resor och andra upplevelser har minskats av många.

Skillnaderna mellan grupper är tydliga. Personer med lägre pension tvingas oftare dra ner på konsumtionen. Bland låginkomstpensionärer har 19 procent flyttat till mindre boende, att jämföra med 7 procent i den högsta inkomstgruppen.

Kvinnor påverkas mer än män – 66 procent av kvinnliga pensionärer har minskat sin konsumtion av kläder, prylar eller upplevelser, jämfört med 48 procent av männen.

Pensioneringen innebär för många både ett kraftigt inkomstskifte och att vardagen måste planeras om efter nya ekonomiska villkor.