Skrämmande faktum: Var fjärde svensk klarar inte högre kostnader

Trots att el-, ränte- och drivmedelspriser har stabiliserats uppger var fjärde svensk att de inte skulle klara en ökad månadskostnad på 6 000 kronor. Enligt en ny undersökning har hushållens ekonomi försämrats i flera regioner sedan i våras, och unga samt låginkomsttagare är mest utsatta.

• 25 procent av svenskarna skulle inte klara en månadskostnad som ökar med 6 000 kronor.
• Hushållens ekonomi har försämrats i flera regioner sedan våren 2025.
• Unga och låginkomsttagare är mest utsatta för ekonomisk press.

Enligt Nordeas senaste Boendebarometer, genomförd av Verian, har hushållens ekonomiska marginaler minskat i flera delar av landet. Undersökningen bygger på svar från drygt 1 000 svenska bostadsägare.

Ekonomiska marginaler pressas i flera regioner

I fyra av nio regioner uppger fler att de inte klarar en plötslig kostnadsökning på 6 000 kronor i månaden än under våren. Östra Mellansverige har ökat från 29 till 34 procent och Västsverige från 23 till 28 procent.

Även Göteborg och Stockholm uppvisar en ökning – från 15 till 24 procent respektive från 16 till 19 procent – medan Norra Mellansverige fortsatt har högst andel, 36 procent (ned från 40), som inte skulle klara en sådan kostnadsökning.

Vi är fortfarande i en lågkonjunktur och flera av de åtgärder som regeringen föreslagit har inte haft effekt än. Kostnader för el, drivmedel och räntor har stabiliserats, men maten är fortfarande dyr och arbetslösheten hög, vilket påverkar hushållen.

Anders Stenkrona, privatekonom Nordea.

Unga och låginkomsttagare mest sårbara

Bland unga mellan 18 och 29 år uppger 61 procent att de vill sälja sin bostad innan de köper ny, vilket tyder på en ökad försiktighet.

Låg- och medelinkomsttagare visar liknande mönster, där 54–60 procent vill sälja först. I storstäderna ligger andelen på 58 procent.

Andelen som tror att bostadspriserna kommer att öka har minskat till 43 procent, jämfört med 49 procent i våras. Samtidigt tror fler, 45 procent, på oförändrade räntor under det kommande året, jämfört med 37 procent i våras.

Undersökningen tyder på att många hushåll även fortsättningsvis har små ekonomiska marginaler, särskilt bland unga och i vissa regioner.