Skyhög statsskuld – men Frankrike inte nya Grekland
Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter
BörskollenFör dig med koll på börsen

Nyhet

Skyhög statsskuld – men Frankrike inte nya Grekland

Skyhög statsskuld – men Frankrike inte nya Grekland

Frankrike har de högsta lånekostnaderna i euroområdet och en skyhög statsskuld.Turbulensen i politiken gör det svårt att få bukt med ekonomin. Det är en politisk kris som får negativa ekonomiska effekter, säger SEB:s euroekonom Pia Fromlet.

Många år av budgetunderskott har fått Frankrikes statsskuld att växa till 113 procent av bnp. Landet placerar sig nu som det tredje mest skuldsatta landet i Europa. Bara Grekland och Italien har större statsskulder.

Samtidigt stiger Frankrikes långtidsräntor och i förlängningen kostnaden för landets lån. Under måndagens plötsliga premiärministersorti steg räntan på de franska tioårsräntorna och passerade både Grekland och Italiens räntor. Glappet till den tyska räntan, som ofta används som mått för risk, steg åter.

– Det är ett kvitto på den här oron som finns där ute, säger Pia Fromlet.

Kompromissar inte

Marknadens förtroende för Frankrike har sjunkit rejält sedan fjolårets nyval. För att återfå förtroende på finansmarknaden har Frankrikes kortvariga premiärministrar försökt att minska budgetunderskottet, något som visat sig vara svårt att få igenom med enbart en minoritet i parlamentet.

– Det finns ingen jättestor kompromissvilja, partierna går väldigt mycket på sin egen linje, säger Fromlet.

Hon tycker att det är för tidigt att dra paralleller till tidigare skuldkriser, som exempelvis den i Grekland 2015. Även om det kan bli en stökig period tror hon att landet kommer att hitta en lösning.

– Institutionerna fungerar relativt väl så det talar ändå för att Frankrike kan komma på banan igen.

Europas USA

Pia Fromlet betonar att Frankrike i många år gått med stora budgetunderskott utan att det lett till några större problem.

– Frankrike är lite som Europas USA.

Hon säger att marknaden tidigare accepterat underskotten då de delvis gått till tillväxthöjande åtgärder, men att flera av partierna på ytterkanten velat öka utgifterna ytterligare utan att fokusera på tillväxt.

– Problemet är att nu börjar man oroa sig för vad de här stora underskotten beror på.

Samtidigt som synen på den franska ekonomin skakats om av den politiska turbulensen har euron inte påverkats nämnvärt.

– Min bedömning är ändå att marknaden betraktar det här som en isolerad Frankrike-händelse. Man ser inte att det här är någon risk för euroområdet som helhet än så länge.

Under onsdagskvällen väntas den avgående franska premiärministern Sébastien Lecornu meddela president Emmanuel Macron om han lyckats reda upp den politiska krisen. Misslyckas han kan det innebära ännu ett nyval.

Källa: Sophie Gräsberg/TT

Nyhetsbrev