Slår hål på största börsmyten – aktier en förlustaffär senaste seklet

Den vanligaste avkastningen på en aktie under de senaste hundra åren på USA-börsen är inte plus 30 000 procent. Det är minus 6,9 procent. Det är vad forskningen faktiskt visar, och det slår hål på ett av sparandets mest inrotade mantran.
Hendrik Bessembinder, professor i finans vid Arizona State University, har granskat avkastningen för 29 754 aktier på den amerikanska börsen mellan 1926 och 2025, vilket Dagens industri rapporterat om. Resultaten, publicerade i mars 2026, är svåra att ta in.
Siffrorna som river myten
Medelavkastningen under perioden är 30 621 procent. Det låter lysande, men medianen, det representativa mittenvärdet, landar på minus 6,9 procent.
Klyftan förklaras bäst med en liknelse. Di lyfter fram exemplet att du har tio investerare i samma rum, nio vanliga och en Stefan Persson. Genomsnittsförmögenheten i rummet blir astronomisk och totalt missvisande.
Det är exakt vad som händer när ett fåtal börsvinnare drar upp hela statistiken.
Hela den positiva avkastningen på den amerikanska börsen under hundra år skapades av 1 082 bolag, 3,7 procent av alla noterade bolag. Resten gick ned, försvann eller presterade inte bättre än statsskuldväxlar.
Halva all avkastning skapades av bara 46 aktier. Inte 4 600. Fyrtiosex, av totalt 29 754.
Sextio procent av aktierna i studien minskade i värde under den period de var noterade. Bara 42,2 procent gav bättre avkastning än korta statsobligationer, och enbart 27,6 procent överavkastade mot den breda börsen.
Proffsens misslyckande och en paradoxal slutsats
Bessembinders data kastar också ljus över varför professionella förvaltare systematiskt misslyckas. Enligt S&Ps Spiva-undersökning, refererad i Dagens industri, misslyckades 79 procent av amerikanska storbolagsfonder att slå S&P 500 under det senaste mätåret, det sextonde året i rad som majoriteten föll kort.
Forskningen pekar mot en enkel slutsats: indexfonder. De ökar automatiskt i bolag som växer och minskar i dem som det går sämre för, och ger exponering mot hela marknaden till låg kostnad.
Bessembinders studie täcker nu ett fullt sekel av börshistoria. Den som inte äger hela marknaden riskerar att missa just de 46 aktier som gör hela skillnaden.
Vad bör du göra?
Svaret från forskningen är enkel: köp hela marknaden.
Warren Buffett drog samma slutsats. I sitt testamente instruerade han att 90 procent av hans kapital ska placeras i en lågkostnadsindexfond och 10 procent i korta statsskuldväxlar, enligt Di.
En bred global indexfond ger exponering mot hundra till tusentals bolag till en låg avgift, utan att du behöver gissa vilka 46 aktier som kommer att bära hela avkastningen de närmaste hundra åren.
För svenska sparare finns flera populära alternativ, bland andra Avanza Global, Länsförsäkringar Global Index och DNB Global Indeks. Alla följer i praktiken samma globala marknad.



