Sparekonomen: Reformerna som påverkar din plånbok mest 2026
Flera förslag i regeringens budget för 2026 väntas ge tydliga effekter på hushållens ekonomi. Skattesänkningar, förändrade avdrag och nya regler påverkar både inkomster och utgifter. Här är reformerna som har störst betydelse för plånboken – och tipsen på hur du bäst förbereder dig.
2025 går mot sitt slut och det nya året närmar sig med stormsteg. 2026 blir ett år med många nyheter på det privatekonomiska planet.
Regeringens budget för 2026 innehåller nämligen en rad förändringar med direkt påverkan på hushållens ekonomi. Flera åtgärder sänker skatter och avgifter, men det finns också förslag som kan öka vissa kostnader. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, har sammanfattat de mest betydelsefulla reformerna och vad du som privatperson bör tänka på inför det nya året.
Flera skatteförändringar påverkar hushållens ekonomi
Flera skattesänkningar föreslås, bland annat ett förstärkt jobbskatteavdrag som innebär högre nettolön för många löntagare. Även pensionärer får sänkt skatt genom ett förhöjt grundavdrag för alla över 66 år. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas också av skattelättnader.
Sahlberg tar också upp att skatten på el sänks från årsskiftet, vilket ger en lägre kostnad för hushållen. En temporär halvering av momsen på mat väntas sänka matpriserna under en begränsad period, men när den tillfälliga regeln upphör finns risk för att kostnaderna stiger igen.
För långpendlare höjs gränsen för avdrag vid arbetsresor från 11 000 till 15 000 kronor, vilket ger möjlighet till högre avdrag och sänkt skatt för de som reser långt till och från arbetet.
Den som följer börsen har förmodligen också koll på att investeringssparkonto (ISK) föreslås bli skattefritt upp till 300 000 kronor. Med det draget vill regeringen gynna småsparare och stimulera ett ökat långsiktigt sparande.
Förändringar som kan innebära ökade kostnader
En annan uppmärksammad reform är det borttagna ränteavdraget för konsumtionslån. Det innebär att privatlån utan säkerhet blir dyrare, särskilt för hushåll med större lånebörda.
Det skärpta amorteringskravet på bolån tas bort från april 2026, vilket innebär att bolånetagare med stora lån inte längre behöver amortera den extra procenten per år.
Arbetsgivaravgiften för personer mellan 18 och 22 år sänks tillfälligt för inkomster upp till 25 000 kronor per månad från april 2026 till september 2027, vilket kan underlätta för unga på arbetsmarknaden.
Prisbasbeloppet höjs till 59 200 kronor, vilket påverkar nivåerna för flera ersättningar som sjukpenning, föräldrapenningens grundnivå, garantipension och vissa bostadstillägg.
Till sist tar Christina Sahlberg upp att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till 660 400 kronor per år, vilket innebär att färre personer kommer att betala statlig skatt.
Så kan hushållen förbereda sig inför förändringarna
För att undvika negativa överraskningar när de nya reglerna träder i kraft rekommenderar sparekonomen att hushåll ser över sin ekonomi i god tid. Det är viktigt att granska fasta kostnader och minimera dyra krediter, särskilt när ränteavdraget på konsumtionslån tas bort.
Tillfälliga regler som momssänkningen på mat bör inte ses som en permanent lättnad. När den upphör kan matkostnaderna öka snabbt.
Säkerställ att du utnyttjar möjligheten till högre reseavdrag om du pendlar långt, och se även över ditt sparande på ISK för att dra nytta av det nya skattefria taket.
Det är också värt att planera för eventuella ränte- och amorteringskostnader framöver, samt bygga upp en buffert som motsvarar minst tre månaders utgifter för att stå bättre rustad vid oförutsedda händelser.