Sparprodukten som erövrat världen – men aldrig riktigt flugit i Sverige
Den 22 januari 1993 ringdes en klocka på börsen i New York. Ett nytt finansiellt instrument med 6,5 miljoner dollar i startkapital sattes i rullning. Mer än tre decennier senare förvaltar samma produkt över 700 miljarder dollar. Sverige har knappt märkt av det.
Instrumentet heter ETF, börshandlad fond på svenska. Enkelt uttryckt är det en korg av värdepapper som handlas direkt på börsen, precis som en aktie.
En hybrid som slår två flugor i en smäll
Tänk dig en vanlig aktiefond med hundratals bolag inuti. En ETF fungerar likadant, men i stället för att fondbolaget sätter en slutkurs en gång per dag handlas ETF:en i realtid hela börsdagen.
Hybridkaraktären skiljer den från traditionella fonder. Transparensen är en annan fördel: du kan när som helst se exakt vilka tillgångar fonden innehåller, något många vanliga fonder bara redovisar några gånger per år. Vilket du kan se i tillexempel Fondkollen.
Avgifterna är ofta den avgörande faktorn. Aktivt förvaltade fonder tar vanligen 1–2 procent per år, medan ETF:er ofta ligger på 0,1–0,5 procent.
Enligt beräkningar kan skillnaden uppgå till 450 000 kronor på 25 års sparande. Det motsvarar nästan fyra års inbetalningar som försvinner i avgifter.
Globalt har pengarna röstat med fötterna. Det förvaltade kapitalet i ETF:er växte från 5 000 miljarder dollar 2015 till nära 20 000 miljarder dollar vid utgången av 2025. I Europa mer än fyrfaldigades kapitalet mellan 2014 och 2024.
Sverige stampar kvar på en procent
Här uppstår paradoxen. Sverige, ett land känt för hög sparbenägenhet och stark fond och aktiekultur, har bara en procent av kapitalet placerat i ETF:er. Europa som helhet ligger på 14 procent och USA på över 30 procent.
Förklaringarna är flera. Bristen på ETF:er med svenska kronor som basvaluta gör att sparare drabbas av valutaväxlingsavgifter som urholkar kostnadsfördelarna. Premiepensionssystemet har dessutom kanaliserat 91 procent av svenska pensionssparare mot traditionella fonder.
ETF:ens kanske största fördel, att den kan handlas kontinuerligt under börsdagen, är inte nödvändigtvis särskilt viktig för en sparare som månadssparar långsiktigt i 20–30 år. För den typen av sparande fungerar en traditionell fond ofta minst lika bra.
Johanna Englundh, redaktör Morningstar Sverige
Trots det syns en rörelse. Omsättningen av ETF:er på Stockholmsbörsen ökade med 67 procent på tolv månader, från 260 till 440 miljoner kronor dagligen enligt Nasdaq Stockholm.
Daniel Åstrand
Ett ljus i den mörka ETF-tunneln är att distributören SAVR tillsammans med Vanguard tidigare lanserade ett erbjudande där svenska sparare kan köpa en global ETF utan courtage och utan valutaväxlingsavgifter. Om fler aktörer följer efter kan den enprocentsiffra som länge definierat Sveriges eftersläpning på ETF-marknaden börja röra sig uppåt på allvar.