Sparprofilens råd: Så bygger du bäst en buffert – när sparräntorna letar sig nedåt
I takt med att sparräntorna faller blir valet av konto och storlek på buffertsparandet allt viktigare. Hur mycket bör man egentligen ha i reserv – och var ska pengarna placeras?
En återkommande privatekonomisk fråga är den om hur stor buffert man bör ha på sparkontot. Vi har tidigare rapporterat om att varannan svensk har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande – och endast tre av tio har minst 50 000 kronor.
Hur mycket man bör ha råder det delade meningar om bland expertisen. Enligt Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, bör en buffert prioriteras framför långsiktigt sparande i aktier och fonder.
Bufferten ska vara lättillgänglig och placeras på ett konto med hög ränta och insättningsgaranti, menar hon. Detta råd är särskilt viktigt i osäkra tider.
I en artikel hos Nordnetbloggen ger sparekonomen Frida Bratt sin syn på hur man bör tänka kring buffertsparande. Hon hänvisar till den senaste statistiken från SCB som visar att genomsnittlig sparränta har minskat avsevärt – men påpekar att det ändå är viktigt att ha en buffert på ett sparkonto för att hantera oförutsedda utgifter.
Vikten av att välja rätt sparkonto
Det råder stora skillnader i ränta mellan olika banker, konstaterar Frida Bratt. Ett sparkapital på 150 000 kronor ger 705 kronor i årlig ränta vid 0,47 procent, jämfört med 2 400 kronor vid 1,6 procent.
För 250 000 kronor är skillnaden mellan 1 175 kronor och 4 000 kronor per år.
Den som söker aktivt kan dock hitta sparkonton med rörlig ränta och fria uttag på omkring omkring 2,5 procent. Då ökar avkastningen till 3 450 kronor respektive 5 750 kronor per år på samma sparbelopp.
En rekommendation är att jämföra villkor och att prioritera konton med insättningsgaranti och fria uttag, för att enkelt kunna använda bufferten vid behov.
Innehåller annonslänkar till Compricer.
Jämför själv – nischbankerna som sticker ut idag
För den som vill se över sparräntan för sina sparpengar ger tabellen nedan en bra jämförelse över en stor mängd banker, som dessutom löpande uppdateras dagligen.
✅ Bra att veta: Samtliga sparkonton i jämförelsetabellen omfattas av statlig garanti – för maximal trygghet för dina pengar.
Här hittar du såväl konton med rörlig ränta och fria uttag, som fasta räntor med löptider 3-60 månader för dig som vill ha högsta möjliga förutsägbara ränta.
Utvalda konton som ger dig högsta ränta idag:
- Fedelta: Bland de högsta räntorna du kan hitta idag finns hos uppstickaren som ger dig upp till 3,0 % ränta om du binder dina pengar i 36 mån.
🌱 Se alla räntor och villkor – samt öppna konto. - Brocc: Här hittar du fasta räntor i olika löptider upp till 2,98 %.
🌱 Se alla räntor och villkor – samt öppna konto. - HoistSpar: Populär nichbank som ofta ligger i topp med bland de bästa sparräntorna. Här får du upp till 2,95 % för bunden ränta i 6 månader.
🌱 Se alla räntor och villkor – samt öppna konto.
Hur stor buffert behövs?
I stället för att utgå från månadslön, menar Frida Bratt att man bör räkna på sina månatliga utgifter. Hur länge vill du klara dig om en oväntad utgift uppstår? Livssituationen är avgörande.
- Hyresrätt utan barn: 1–2 månadsutgifter
- Bostadsrätt med barn: 2–3 månadsutgifter
- Villa med barn: 3–4 månadsutgifter
Högre buffert krävs om man har barn eller bor i villa, på grund av större ansvar och fler potentiella utgifter.
Separera buffert och långsiktigt sparande
När bufferten är på plats bör övrigt sparande placeras långsiktigt, exempelvis i fonder, för att dra nytta av ränta-på-ränta-effekten.
Exempelvis kan 1 000 kronor per månad i 20 år växa till 572 000 kronor vid 8 procents årlig avkastning, jämfört med 304 000 kronor på sparkonto med 2,3 procents ränta.
Bratt förespråkar att dela upp sparandet i olika delar, där bufferten alltid finns tillgänglig på sparkonto och övriga pengar placeras beroende på sparmål och tidshorisont.
🔍 Tips: Spana in våra guider kring fondsparande för nybörjare eller bästa automatiserade spartjänsten om du vill komma igång med enkelt sparande på börsen.