Stora "bedrägeriveckan" är här – experternas 8 tips för att skydda dig
Bedrägeribrott är en av de brottstyper som växer snabbast i Sverige. Särskilt under perioder med intensiv handel, som Black Friday, ökar risken för att konsumenter utsätts. Här är de vanligaste bedrägeriformerna – och experternas bästa råd för att minimera risken att drabbas.
Antalet anmälda bedrägeribrott i Sverige fortsätter att öka, enligt färska siffror från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och rapporter från Nordea.
Dagens Nyheter och Konsumentguiden har samlat statistik och råd om hur privatpersoner och företag kan undvika att bli lurade.
Stark ökning av bedrägerier under shoppingperioder
Black Friday och andra stora shoppingdagar innebär ett ökat tryck från bedragare.
Enligt Nordeas bedrägeriexpert Amalia Krantz anpassar sig bedragarna efter konsumenternas beteende. Under shoppingveckorna ökar därför risken för att utsättas för bedrägeriförsök.
En undersökning från Nordea visar att 64 procent av svenskarna har blivit utsatta för någon form av bedrägeriförsök. Samtidigt är det endast 12 procent som valt att anmäla dessa brott.
Bedragare använder olika metoder, från falska rabatter och kopierade webbutiker till bluffmejl och sms.
Syftet kan vara att stjäla betalningsuppgifter, få mottagaren att själv föra över pengar eller sälja varor som aldrig levereras.
Vanligaste bedrägeriformerna och utvecklingen
Statistik från BRÅ visar att över 116 000 bedrägeribrott registrerades under första halvåret 2025, en ökning med tre procent jämfört med året innan.
De ekonomiska förlusterna för privatpersoner och företag översteg redan under första halvåret 2024 en miljard kronor.
Vanligast förekommande bedrägerierna:
- Kortbedrägeri: 97 374 fall
- Social manipulation: 48 147 fall
- Social manipulation av annan typ: 29 641 fall
- Annonsbedrägeri: 24 584 fall
- Övrigt bedrägeri: 22 994 fall
- Befogenhetsbedrägeri: 13 816 fall
- Fakturabedrägeri: 10 007 fall
- Identitetsbedrägeri: 9 872 fall
- Investeringsbedrägeri: 3 287 fall
- Romansbedrägeri: 1403 fall
Samtidigt visar statistiken att kortbedrägerier minskar tack vare bättre säkerhetslösningar.
Istället har bedragarna flyttat fokus till social manipulation, investeringsbedrägerier och identitetsstölder där de utnyttjar den mänskliga faktorn.
Bedrägeriernas nya ansikte
Teknologisk utveckling har gjort det enklare för bedragare att använda sig av artificiell intelligens. De kan skapa trovärdiga falska identiteter, använda deepfakes, imitera röster och automatisera utskick av phishing-mejl och sms.
Detta gör att bedrägerierna blir svårare att upptäcka och kan riktas mer effektivt mot enskilda personer.
Lånebedrägerier är ett annat växande problem, där någon använder en annans identitet för att ta lån eller krediter. Det kan leda till betalningsanmärkningar och ekonomiska tvister för den drabbade.
Så skyddar du dig mot bedrägerier
Experter rekommenderar flera försiktighetsåtgärder för att minska risken att bli utsatt:
- Skriv alltid in adressen själv till e-handelsplatser istället för att klicka på länkar.
- Kontrollera webbadressen – var uppmärksam på stavfel eller ovanliga tecken.
- Granska företaget bakom sajten och leta efter oberoende omdömen.
- Välj fakturabetalning för att få varan innan du betalar.
- Var skeptisk till oväntade samtal, sms eller mejl som ber dig logga in eller lämna ut uppgifter.
- Signera aldrig Bank-id på uppmaning av någon annan.
- Kontrollera din kreditinformation regelbundet och använd spärrtjänster vid behov.
- Vid misstanke om bedrägeri – kontakta banken direkt och gör en polisanmälan.
För att ytterligare stärka skyddet rekommenderas att använda appar och tjänster från officiella leverantörer samt att kolla recensioner på exempelvis Trustpilot.
Konsumentguiden erbjuder även verktyget Bedrägerikoll för självskydd och kontroll.
Bedrägeribrott kan polisanmälas via polisens webbplats, per telefon eller på närmaste station. Det är viktigt att spara bevis som mejl, sms och kontoutdrag för att underlätta utredningen.