Stora höjningar av elnätsavgifter möter kritik – "förstår att man är bekymrad"

Sveriges största elnätsbolag aviserar kraftiga avgiftshöjningar vid årsskiftet. Samtidigt ifrågasätter myndigheter motiven bakom höjningarna och energiministern kräver svar från bolagen.

Vattenfall och Ellevio, två av landets största aktörer inom elnät, höjer avgifterna för både villa- och lägenhetskunder från och med 1 januari 2025, enligt Compricer.

Åtgärden har fått kritik från Energimarknadsinspektionen (EI) och ledde även till att energiminister Ebba Busch kallade till sig företrädare för elnätsbolagen, rapporterar SVT.

Höjda avgifter och nya prismodeller påverkar hushållen

Enligt Compricer planerar Vattenfall att höja elnätsavgiften med cirka 14 procent från och med 1 januari nästa år, vilket motsvarar omkring 130 kronor i månaden för en eluppvärmd villa och cirka 35 kronor för en lägenhet.

Det innebär att det blir cirka 1560 kronor dyrare per år för de som bor i villa, och ungefär 42o kronor dyrare för de som bor i lägenhet.

Ellevio inför även de förändringar, där villakunder får en höjning på den fasta delen med åtta procent och den rörliga delen med tolv procent.

För lägenhetskunder justeras tariffsystemet, vilket kan innebära en genomsnittlig höjning på fem procent, enligt bolagets presschef.

Båda bolagen hänvisar till ökade kostnader för underhåll och utbyggnad av elnätet som skäl för höjningarna.

Betydande ekonomiska effekter

Samtidigt införs eller utökas så kallade effektavgifter, vilket innebär att avgiften påverkas av när och hur mycket el som används och inte bara av total förbrukning.

För hushåll med hög elförbrukning, särskilt villor med elvärme, blir den ekonomiska effekten betydande. Lägenhetskunder med låg förbrukning kan få en större andel fasta kostnader i sin totala elkostnad.

Myndighetens kritik mot avgiftshöjningarna

Enligt SVT ifrågasätter Energimarknadsinspektionen (EI) bolagens motivering till höjningarna.

Myndigheten menar att elnätsavgifter inte ska höjas på grund av framtida investeringar, utan baseras på faktiska kostnader.

Historiskt har elnätsbolagen höjt avgifterna mer än vad kostnadsökningarna motiverat.

Brister i dagens elnätsreglering

Enligt EI har den genomsnittliga elnätsavgiften stigit med 57 procent på tio år, trots att elnätsbolagen verkar på en monopolmarknad med särskilda regler.

Bristerna i dagens elnätsreglering innebär i praktiken att nätföretagen blir överkompenserade i förhållande till sina faktiska kostnader.

Tommy Johansson, avdelningschef energisystem på EI.

Intäktsramarna för elnätsbolagen, som bestämmer hur mycket bolagen får ta ut av kunder, är satta högre för perioden 2024–2027. Detta ger utrymme för fortsatta höjningar, enligt EI.

Regeringen agerar och nya regler på väg

På torsdagen kallades energiminister Ebba Busch (KD) och Vattenfalls ledning till näringsutskottet med anledning av den skarpa kritiken mot Ellevio och Vattenfall efter deras aviseringar om höjningar av elnätsavgifterna.

Ebba Busch var inte nöjd med svaren hon fick av Vattenfalls ledning och tycker likt EI, att elnätsbolagen överkompenserar sig, enligt TT.

Hon anser dessutom att elnätsbolagen måste öka sin transparens och frågar sig själv vart de här pengarna går.

Annika Viklund, vd för Vattenfalls eldistribution anser att höjningarna är välmotiverade då det krävs stora investeringar i elnätet framöver, och beslutet står kvar.

Hon utesluter inte heller varken ytterligare prishöjningar eller prissänkningar, enligt TV4.

Jag förstår att man är bekymrad över att man får en prishöjning, men det är också viktigt att tänka på att vi behöver se till att våra kunder får en god elförsörjning, att vi kan förnya de anläggningar som behöver förnyas och att man kan känna sig trygg med den eldistribution som vi har i Vattenfall.

Annika Viklund, vd för Vattenfalls eldistribution till TV4.

Enligt TV4 kommenterar även Viklund att de (Vattenfall) inte delar samma uppfattning som Energimarknadsinspektionen (EI), som ifrågasatt höjningarna och hävdat att det skulle handla om överkompensation.

Nya och stramare regelverk

Inför nästa regleringsperiod, 2028–2031, ska nya och stramare regelverk införas, rapporterar SVT. Syftet är att bättre kontrollera avgifternas utveckling.

Trots detta väntas intäktsramarna fortsatt öka, dock i lägre takt än tidigare.

Men att sitta och vänta på förändringar år 2028 räckte inte för Ebba Busch, enligt TT.

"Därför ger vi Energimarknadsinspektionen ett nytt uppdrag som ska ge svar på hur bolagen använder de här höjningarna", säger hon.

Så bör hushåll agera

Hushåll påverkas olika beroende på boendeform och förbrukningsmönster, men kunder rekommenderas bland annat att se över sina elvanor och sin säkringsnivå.

Att utnyttja bolagens kundportaler för att förstå hur förändringarna slår mot den egna ekonomin rekommenderas också.