Stora inkomstskillnader bland unga sommarjobbare – "dubbelt så höga som rikssnittet"

Sommarjobbandet bland svenska gymnasieelever bidrar med betydande inkomster under sommarmånaderna. Men det finns stora skillnader i inkomster beroende på var i landet ungdomarna arbetar. Ny statistik belyser dessa variationer och ger insikt i sysselsättningsmönstren.

• Gymnasieungdomar tjänade 2,7 miljarder kronor under sommaren.
• Stora inkomstskillnader mellan olika kommuner.
• Fler tjejer än killar sommarjobbar.

Enligt en nyhet från SCB varierar inkomsterna för sommarjobbande gymnasieungdomar kraftigt beroende på deras geografiska placering. Lukas Gamerov, statistiker på SCB, har gett insikter om hur näringsstrukturen i olika kommuner påverkar ungdomars arbete och inkomster.

Inkomstskillnader beroende på kommun

Under sommarmånaderna juli och augusti tjänade omkring hälften av Sveriges 370 000 gymnasieungdomar totalt 2,7 miljarder kronor.

I vissa kommuner, som Strömstad och Borgholm, var medianinkomsterna mer än dubbelt så höga som rikssnittet. Sysselsättningsgraden är oftast högre i dessa kommuner, vilket delvis förklaras av lokala näringsstrukturer.

Gymnasieungdomar i mindre kommuner utanför storstadsregionerna, och i kommuner som ofta förknippas med en stor andel arbetstillfällen inom besöksnäring, tenderar att ha arbete i större utsträckning. Här är medianinkomsten också ofta högre.

Lukas Gamerov, statistiker på SCB.

En topplista över kommuner där ungdomar tjänar mest visar att Strömstad toppar listan med en medianinkomst på 23 200 kr, följt av Borgholm och Perstorp. Branscherna som dominerar är handel, hotell och restaurang samt tillverkning.

I vissa kommuner tjänar ungdomar som sagt betydligt mer under sommaren – i vissa fall över dubbelt så mycket som rikets median. Dessa kommuner har ofta, men inte alltid, även en högre andel ungdomar i arbete.

Enligt Gamerov påverkas även ungdomars möjligheter att arbeta och tjäna pengar bland annat av kommunens näringsstruktur. Faktorer som tillgången på enklare jobb, konkurrensen om dessa samt ungdomarnas motivation spelar en viktig roll.

Könsfördelning och utbildningsnivå

Fler tjejer än killar har sommarjobb, med en sysselsättningsgrad på 57 procent jämfört med 49 procent för killar. Medianinkomsten är dock något högre för killar, 10 000 kr jämfört med 9 900 kr för tjejer.

Könsfördelningen varierar mellan olika branscher, där till exempel hotell och restaurang har fler tjejer, medan tillverkning domineras av killar.

Sysselsättningsgraden varierar även med utbildningsnivå. Ungdomar på yrkesprogram i tredje årskursen har störst andel sommarjobb, medan de på introduktionsprogram har lägst sysselsättningsgrad.

Medianinkomsterna påverkas också av utbildningsnivån, där elever på yrkesprogram tenderar att tjäna mer än de på högskoleförberedande program.

Kommunerna sommarjobbare tjänar som mest:

Källa: SCB.