Stora investerarna har inte varit så positiva till aktier på 20 år

Globala institutionella investerare har nästan 60 procent av kapitalet i aktier, en nivå som senast sågs under åren som ledde fram till finanskrisen 2008. Men den här gången är det inte girighet som driver siffran.
Data från State Street visar att världens storinvesterare i genomsnitt hade 57,4 procent av portföljerna placerade i aktier under augusti 2026. Det är samma nivå som under bostadskrisen i USA 2007 och nära den högsta aktieexponeringen på 25 år. Det rapporterar CNBC.
Passiv effekt, inte aktivt risktagande
Siffran väcker kanske obehagliga minnen av finanskrisens uppbyggnad, men den här gången kan det vara annorlunda. Nicholas Colas, medgrundare av DataTrek Research, vänder på perspektivet. Enligt Colas är den höga aktieandelen ett passivt resultat av tillgångarnas värdeutveckling, inte ett medvetet beslut att ta mer risk. Aktier har rusat medan obligationer stått stilla.
Klyftan är talande: S&P 500 har stigit 79 procent de senaste tre åren, driven av kapitalflöden kopplade till artificiell intelligens. Under samma period steg ETF:en iShares Core U.S. Aggregate Bond ETF (AGG) med blygsamma 1,2 procent.
Detta är den stora skillnaden
Perioden innan finanskrisen såg annorlunda ut. Då steg både aktier och obligationer i takt, med 13 respektive 14 procent, vilket Colas tolkar som ett tecken på att investerare aktivt och medvetet tog mer risk i hela sina portföljer.
I dag är bilden en annan. Endast aktier har stigit kraftigt, medan obligationer stått stilla. Det betyder att den höga aktieandelen har vuxit fram av sig självt, inte genom aktiva beslut att öka risktagandet.
Den amerikanska ekonomin och det finansiella systemet har sedan 2023 klarat av flera chocker utan att hittills ha tagit någon större skada. Därför är vi fortsatt positiva, trots att det numera är den dominerande uppfattningen bland de stora investerarna.
Nicholas Colas, DataTrek Research
Colas erkänner att hög aktieexponering historiskt begränsat uppsidan. Han pekar dock på att krascherna 2000–2002 och 2008 utlöstes av djupa recessioner och krig, faktorer som saknas i nuläget.




Laddar kommentarer…