Stora pensionsförändringar 2026 – men en besvikelse för de flesta

Pensionsåldern justeras uppåt och flera kringliggande regelverk förändras vid årsskiftet 2025/2026. Samtidigt väntar endast små höjningar av den totala pensionen för de flesta, vilket väcker oro bland pensionärsorganisationer.

Vid ingången av 2026 träder omfattande förändringar i pensionssystemet i kraft. Utöver höjda åldersgränser för utbetalning påverkas även beskattning, sjukersättning och arbetslöshetsersättning.

Samtidigt visar nya beräkningar att pensionerna endast ökar marginellt för de flesta yrkesgrupper.

Höjda åldersgränser och nytt system för pensionsuttag

Från 2026 knyts flera åldersgränser i socialförsäkringssystemen till en så kallad riktålder, vilken baseras på befolkningens förväntade livslängd.

Det innebär att lägsta ålder för att ta ut allmän pension och premiepension höjs till 64 år, enligt Aftonbladet.

För garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs åldersgränsen till 67 år. Dessa förändringar påverkar när många kan börja ta del av olika ersättningar.

Trygghetspension, som utgör en del av sjukförsäkringen och inte pensionssystemet, blir tillgänglig först från 62 års ålder. Rätten till sjukpenning samt möjligheten att få sjukersättning förlängs dessutom till 67 års ålder.

Arbetslöshetsersättningen kan tas ut fram till 67 år, vilket gör det möjligt att skjuta upp pensionsuttaget och därigenom höja den framtida pensionen.

Justeringar i beskattning och undantag för vissa årskullar

Åldersgränsen för förhöjt grundavdrag, vilket ger lägre skatt på pensionsinkomster, flyttas från 66 till 67 år och kopplas till riktåldern. Skatteförmånen gäller från januari det år pensionären fyller 68.

Ett undantag görs dock för personer födda 1959. Denna årskull får del av den lägre skatten redan när de fyller 67, för att undvika att de hamnar i kläm vid omläggningen.

Jobbonärer, det vill säga personer som fortsätter arbeta efter riktåldern, får ett förstärkt jobbskatteavdrag från januari det år de fyller 68, vilket innebär låg beskattning på arbetsinkomster. Även här gäller undantaget för 1959-årskullen.

Anställningsskyddet enligt LAS påverkas indirekt. Regeringen har föreslagit att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till riktåldern plus två år. Det innebär att LAS-åldern ligger kvar på 69 år tills riktåldern höjs ytterligare.

Blygsamma höjningar

Enligt en preliminär analys från SPF Seniorerna, baserad på uppgifter från Pensionsmyndigheten och antaganden om tjänstepension, väntar endast blygsamma ökningar av den totala pensionen 2026. Detta rapporterar Expressen.

Ett vårdbiträde med en slutlön på 31 000 kronor kan räkna med cirka 300 kronor mer i månaden efter skatt. En snickare med 37 000 i slutlön får ungefär 370 kronor extra, medan en civilingenjör med 60 000 i slutlön får närmare 800 kronor mer.

Ökningarna är betydligt lägre än föregående år, då både löner och priser steg mer på grund av inflationen. Inkomstpensionen styrs av löneutvecklingen, medan garantipensionen påverkas av prisutvecklingen.

Seniorer som arbetat 40 år inom till exempel handel, restaurang eller äldreomsorg får nöja sig med cirka 250–300 kronor mer per månad efter skatt. Det finns risk att detta inte täcker de breda prisökningar vi ser på allt från mat och kollektivtrafik till el och bostadskostnader.

Maria Larsson, förbundsordförande i SPF Seniorerna.

Respektavståndet har minskat

Pensionärsorganisationen pekar på att respektsavståndet, skillnaden mellan den som arbetat ett helt liv och den som endast har garantipension, har minskat.

En person med full garantipension och maximalt bostadstillägg får ut 17 774 kronor efter skatt, vilket kan vara mer än en lågavlönad pensionär med lång arbetskarriär.

SPF Seniorerna anser att nuvarande system inte i tillräcklig grad gynnar lång arbetsinsats, särskilt för dem med medel- eller låg lön.

Förslag om ”gas” i pensionssystemet

Det pågår diskussioner om en så kallad gas i pensionssystemet, som skulle kunna höja utbetalningarna när tillgångarna överstiger skulderna.

Förslaget har mött kritik för att ge begränsad effekt och väntas träda i kraft tidigast 2027.

Sammantaget står både nuvarande och blivande pensionärer inför en period med nya regler och fortsatt modest utveckling av pensionerna, trots stora strukturella förändringar i systemet.