Svenska börsens baksida – flest dömda för marknadsmissbruk i Europa
Av de 96 personer som dömdes för marknadsmissbruk i Europa i fjol var 55 svenskar. En stor del av förklaringen finns i det som gör den svenska aktiemarknaden unik: mängden små noterade bolag, där risken för insiderbrott är större.
Sverige hade därmed fler domar än alla andra länder i underlaget tillsammans. Närmast efter kom Tyskland med 14.
Siffrorna kommer från EU:s värdepappers- och marknadsmyndighet Esma, som i oktober publicerade sin årliga genomgång av sanktioner under 2025. Myndigheten reserverar sig dock för att underlaget kan vara ofullständigt.
Länderna med flest dömda för marknadsmissbruk i Europa:
| Land | 2025 | 2024 |
|---|---|---|
| Sverige | 55 | 17 |
| Tyskland | 14 | 25 |
| Polen | 10 | 8 |
| Finland | 7 | 2 |
| Norge | 6 | 0 |
| Frankrike | 3 | 0 |
| Danmark | 1 | 12 |
| Nederländerna | 0 | 2 |
| Totalt | 96 | 66 |
Källa: Esma. Antal straffrättsliga påföljder. Uppgifterna för 2024 enligt ECGI:s sammanställning.
Hälften av Europas småbolag finns här
Förklaringen ligger enligt Jonas Myrdal i småbolagen. Han är vice chefsåklagare och tillförordnad chef för Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare och beskriver Sveriges särställning för Dagens Industri:
Sverige står för runt hälften av antalet mindre noterade bolag i Europa och runt hälften av handeln i sådana bolag. Det finns en unik infrastruktur vad gäller noteringar av mindre börsbolag.
- Jonas Myrdal, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten
För tillväxt och jobb är det en styrka, menar Myrdal. Men samma struktur gör marknaden mer utsatt, eftersom mindre bolag generellt är mer sårbara för insiderbrott.
Den andra förklaringen är EBM:s egen specialisering. Myndigheten har haft en kammare enbart för finansmarknadsbrott sedan 2012 och har enligt Myrdal blivit skicklig på att lagföra dem.
Från en fjärdedel till över hälften
Uppgången har gått snabbt. 2024 stod Sverige för 17 av 66 domar i Europa, enligt forskarnätverket ECGI:s genomgång av Esmas förra rapport.
Ökningen beror enligt Myrdal främst på ett par omfattande mål där många personer stod åtalade.
Samtidigt har brotten blivit mer organiserade. EBM möter allt oftare aktörer som medvetet jagar insiderinformation i stället för att agera på ett tips de råkat få.
Inte ens börsens egen övervakning har gått fri. I december i fjol dömdes en tidigare anställd på Nasdaqs marknadsövervakning till ett års fängelse för grovt insiderbrott sedan han tipsat närstående om kommande bud, rapporterade Nyhetsbyrån Direkt.
Domen är överklagad till hovrätten och där väntas huvudförhandlingen inledas den 2 november.
Fakta: Marknadsmissbruk
Marknadsmissbruk är samlingsnamnet för insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation.
Sedan februari 2017 delar Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen på ansvaret. EBM utreder allvarliga fall som brott, medan Finansinspektionen kan ta ut sanktionsavgifter för lindrigare fall.
Grovt insiderbrott och grov marknadsmanipulation kan ge upp till sex års fängelse.
Finansinspektionen sticker inte längre ut
Finansinspektionen, FI, är den myndighet som har tillsyn över den svenska finansmarknaden och kan ta ut sanktionsavgifter av den som bryter mot reglerna. För knappt tio år sedan var FI den överlägset mest aktiva tillsynsmyndigheten i EU på området.
Av EU:s 35 administrativa sanktioner för marknadsmanipulation mellan juli 2016 och december 2017 kom 29 från FI. Många rörde så kallade enpetare, där affärer i en enda aktie görs för att knuffa kursen åt ett visst håll.
Kritiker menade då att småsparare drabbades orimligt hårt. I dag är FI:s andel betydligt mindre, 11 procent av sanktionsavgifterna för marknadsmissbruk under 2025.
Enligt Myrdal har de många ingripandena skrämt bort dem som funderat på att fiffla med kurserna. Esma understryker samtidigt att antalet sanktioner inte ensamt visar hur väl tillsynen fungerar och vill nu få länderna att tillämpa reglerna mer lika.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…