Prishöjningar på väg när Sverige lämnar lågkonjunkturen, varnar KI

Svenska företag planerar större prishöjningar än normalt, visar månadens konjunkturbarometer från statliga Konjunkturinstitutet (KI). Samtidigt förbättras stämningsläget i ekonomin. Vi lämnar nu lågkonjunkturen, säger generaldirektör Albin Kainelainen.

Sedan energipriserna började stiga i våras har fler svenska företag börjat se över sina egna priser.

– Det är fler företag än vanligt som svarar att de avser att höja priserna. Det är rimligt sett till att kostnaderna för energi har stigit, vilket påverkar många företag och det skapar en press uppåt, säger Albin Kainelainen.

Hur företagen väljer att agera påverkar inflationen, som i sin tur påverkar Riksbankens beslut kring styrräntan.

– Det här är ju en av de indikatorer som både vi och Riksbanken använder kring hur man ser på inflationen framåt, säger generaldirektör Kainelainen.

Samtidigt förbättras stämningsläget i ekonomin.

KI:s så kallade barometerindikator steg till 107,1 i september, från 105,1 i augusti. Det är femte månaden i rad med en ökning för indikatorn.

– Det innebär att företag ser att ekonomin utvecklas bra och att den sannolikt kommer att utvecklas än bättre framöver.

Lämnar lågkonjunkturen

Siffrorna visar att ekonomin växer snabbt i nuläget, men också att det ser bättre ut framöver.

– Svensk ekonomi har vuxit ganska snabbt de senaste åren. Tillväxten i år ser ut att bli ganska hög och vi lämnar nu lågkonjunkturen, säger Kainelainen.

Hushållens konfidensindikator lyfte till 102,2, från 98,4 i augusti.

– Svenska hushåll har ju över en lite längre period sett att inkomsterna stiger snabbare än priserna, så de har ju fått ökad köpkraft.

Överlever dyr vinter

Flera faktorer pekar på en något tuffare vinter för hushållen. Exempelvis försvinner från den 1 december den andra delen av de tillfälliga skattesänkningarna på bensin och diesel, om inte politikerna vill eller hinner förlänga rabatten.

– Tittar man på hushållen som helhet så klarar såklart hushållen det. Sedan slår det ju olika på olika hushåll.

Större smäll blir det när den tillfälliga sänkningen av matmomsen löper ut.

– Och borttagandet av den ligger ju först 2028, säger Kainelainen.