Svenska hushåll riskerar ny elkostnadssmäll från EU – trots varningarna

Sveriges elmarknad står inför stora förändringar när landet förbereder sig för att ansluta till EU:s nya balansplattform. Samtidigt introduceras effektavgifter på elnätet, vilket tillsammans kan innebära högre kostnader och större osäkerhet för både företag och hushåll.

Frågan om hur väl EU:s elmarknadsreformer är anpassade för de nordiska förhållandena har fått förnyad aktualitet.

Sverige står inför krav om snabbare integrering i unionens gemensamma balanssystem, trots återkommande varningssignaler om möjliga konsekvenser för priser och stabilitet i elsystemet.

EU vill balansera elnätet över nationsgränser

I takt med att elproduktionen i Europa blir mer beroende av väder och därmed mer svårprognostiserad har Europeiska unionen tagit fram plattformen MARI för handel med stödtjänster.

Syftet är att lättare kunna balansera elnätet vid snabba förändringar i produktion och förbrukning, oavsett land.

Tidskrav och hot om vite

Sverige har dock ännu inte anslutit sig till MARI, vilket lett till en konflikt mellan Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät.

Enligt Tidningen Näringslivet kräver Energimarknadsinspektionen att anslutningen sker senast i september 2026, annars väntar ett vite på en halv miljon kronor i veckan för Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät har samtidigt efterfrågat mer tid för att säkerställa att övergången kan genomföras utan att äventyra driftsäkerheten.

Tidigare EU-reformer väcker oro

Erfarenheterna från införandet av tidigare EU-reformer, som flow-based-metoden och det automatiserade systemet mFRR EAM, har visat att snabba förändringar kan leda till kraftiga prisrörelser och ökad instabilitet på marknaden.

Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem.

Anna Jäderström, sektionschef för balansmarknader på Svenska kraftnät.

De nya systemen har bland annat resulterat i stora prisskillnader mellan olika elområden och gjort det svårt för företag att förutse sina elkostnader.

Industrin varnar för kraftigt ökade kostnader

Industrin och större elförbrukare har pekat på att deras kostnader för att balansera elkonsumtionen har ökat kraftigt, särskilt i södra Sverige där flaskhalsar i nätet och höga priser redan är ett problem.

Enligt Tidningen Näringslivet har en färsk analys från Energiföretagen har balanseringskostnaderna för el ökat med flera hundra procent i vissa delar av landet.

Dessa ökade kostnader förs i slutändan vidare till elkunderna, både via högre priser och dyrare avtal.

Kraftig ökning av aktörer på balansmarknaden

En konsekvens av de nya marknadsmodellerna är att antalet aktörer på balansmarknaden har ökat snabbt.

Många av de nya aktörerna söker sig till marknaden för att dra nytta av de snabba prisrörelserna, snarare än att bidra med faktisk flexibilitet i elnätet.

Detta har lett till att marknaden blivit mer spekulativ, vilket ytterligare förstärker prisvolatiliteten.

Efterlyser anpassade regler

Svenska kraftnät har identifierat problem med att algoritmerna som styr prissättningen inte är anpassade för nordiska förhållanden, vilket bland annat resulterat i aktivering av stora volymer i fel geografiska områden och prisspiraler som inte speglar den faktiska fysiska situationen.

Industrirepresentanter har efterlyst att de nordiska länderna ska ges möjlighet till uppskov eller anpassade regler.

De menar att dagens regelverk huvudsakligen gynnar större länder på kontinenten och att Norden behöver färre elområden och mer likvärdiga spelregler.

En central fråga är hur MARI:s föreslagna pristak på 15 000 euro per megawattimme kommer att påverka balanskostnaderna, då det finns en oro för att så höga tak kan leda till orimliga kostnader vid extrema prissvängningar.

Nya effektavgifter - ännu en förändring

Parallellt med utvecklingen på elmarknaden införs även en ny prismodell för elnätsavgifter.

Enligt Energimarknadsinspektionen ska alla elnätsföretag senast 1 januari 2027 ha infört avgifter som bygger på effekt, det vill säga hur mycket el som används samtidigt.

Syftet är att jämna ut belastningen i elnäten

Syftet är att skapa incitament för kunder att flytta sin elanvändning till tider då nätet är mindre belastat.

Den som använder mycket el vid effekttoppar får därmed betala mer, medan den som kan sprida ut sin förbrukning kan sänka sina kostnader.

Effektavgiften gäller endast elnätsavgiften, inte elhandeln, men innebär att både hushåll och företag måste anpassa sin elanvändning för att undvika högre avgifter.

Olika modeller beroende på nätbolag

Exakt hur avgifterna utformas kan variera mellan olika nätföretag, och kunder uppmanas därför att kontakta sitt nätbolag för mer information.

Den nya modellen innebär att elnätsavgiften framöver kommer att bestå av fyra delar: en fast avgift, en kundspecifik avgift, en energiavgift och en effektavgift.

De fyra komponenterna i elnätstariffen med effektavgift:

Fram till 2027 har elnätsföretagen möjlighet att anpassa och testa de nya avgiftsmodellerna. Därefter blir effektavgiften ett permanent inslag i svenska elnätskunder avgifter, i enlighet med Energimarknadsinspektionens föreskrifter.

Så kan din elräkning komma att påverkas:

• Högre och mer varierande kostnader: Nya EU-regler och förändringar på balansmarknaden kan leda till större prisvariationer, särskilt vid effekttoppar.
• Effektavgifter införs nationellt: Elräkningen påverkas inte bara av hur mycket el du använder – utan när du använder den. Hög samtidighet kan bli dyr.
• Svårare att förutse kostnader: Företag och hushåll kan få svårare att planera elkostnader på grund av ökad volatilitet.
• Flexibilitet blir viktigare: Den som kan styra sin elanvändning till låg belastning får ett tydligt ekonomiskt övertag.

Kritik mot brist på nordisk anpassning

Sammanfattningsvis står Sverige och Norden inför en period av stora förändringar på elmarknaden.

Kraven på snabb anpassning till EU:s balansplattform och införandet av effektavgifter sker samtidigt som industrin och experter varnar för ökade kostnader och svårförutsägbara priser.

Svenska kraftnät fortsätter sitt arbete för att få in nordiska anpassningar i det nya systemet, men slutliga beslut tas på EU-nivå.

Under tiden kvarstår osäkerheten kring hur reformerna kommer att påverka elpriser och konkurrenskraft för svenska företag och hushåll.