Svenskar sparar mest i Europa – så mycket av lönen lägger vi undan
Svenska hushåll lägger undan 14,7 procent av sin disponibla inkomst. Det är en andel som gör att vi delar förstaplatsen i Europa med Ungern. Den är också nästan dubbelt så hög som EU-snittet på 8,1 procent. I den andra änden av skalan spenderar grekiska hushåll mer än de tjänar.
Samtidigt visar siffrorna som Euronews presenterar på en viss paradox: Sverige, med ett av Europas mest generösa trygghetssystem, borde enligt teorin spara mindre än länder med svagare sociala skyddsnät. Ändå sker det motsatta. Svenskarna är i topp när det gäller sparande.
| Rank | Land | Hushållens nettosparande |
|---|---|---|
| 1 | 🇸🇪 Sverige | 14,7 % |
| 1 | 🇭🇺 Ungern | 14,7 % |
| 3 | 🇨🇿 Tjeckien | 13,7 % |
| 4 | 🇫🇷 Frankrike | 12,8 % |
| 5 | 🇩🇪 Tyskland | 10,3 % |
| 6 | 🇳🇱 Nederländerna | 10,2 % |
| 7 | 🇪🇸 Spanien | 9,2 % |
| 8 | 🇮🇪 Irland | 9,0 % |
| 9 | 🇪🇺 EU-snitt | 8,1 % |
| 10 | 🇩🇰 Danmark | 7,5 % |
Källa: OECD via Euronews Business.
Välfärdsparadoxen som inte löser sig
Generösa offentliga pensioner och stark sjukvård minskar behovet av privat sparande, konstateras det i studien som Euronews refererar till. Trots detta dominerar pensions- och försiktighetsmotiven i Europa, något forskarna förklarar med att de sociala skyddsnäten inte är "fullt tillräckliga" ens i de starka välfärdsstaterna.
Nästan två tredjedelar av européer uppger att de sparar av försiktighetsskäl, medan pension är det primära motivet för hälften. Sverige kombinerar alltså ett starkt system med en utbredd känsla av att det inte räcker hela vägen.
Danmark och Finland faller båda under EU-snittet med 7,5 respektive 4,4 procent. Sverige är med andra ord något av en nordisk avvikare, och inte en del av en gemensam nordisk sparkultur.
Hur sparar svenskarna?
Pensionssparandet dominerar hushållens totala tillgångar: det kollektiva sparandet inom tjänste- och premiepensionssystem utgör drygt 30 procent, medan aktier och fonder svarar för ungefär en tredjedel.
Bankkontot är fortfarande den vanligaste enskilda sparformen i vardagen. Av ett genomsnittligt månadssparande på drygt 5 600 kronor läggs 2 500 kronor på konto, 1 300 kronor i fonder och 800 kronor i aktier.
Sverige sticker ut även i ett europeiskt perspektiv. Medan EU-hushåll i snitt placerar mer än hälften av sina finansiella tillgångar på bankkonto väljer svenska sparare i långt högre utsträckning aktier, fonder och pensionssparande. Hela 69 procent av den svenska fondförmögenheten finns i aktiefonder, den högsta andelen i Europa.
Investeringssparkontot, ISK, har blivit ett centralt verktyg. Över 4,2 miljoner svenskar har i dag ett sådant konto och det skattefria beloppet höjdes från årsskiftet till 300 000 kronor per person.
(Källor: Ekonomifakta 2026, SEB Sparkollen Q1 2026, Fondkollen/SCB)
Greklands mörka decennium som varnande spegel
Grekland är det enda landet i Europa med negativ sparkvot, minus 9,3 procent. Hushållen tär antingen på befintliga tillgångar eller lånar för att finansiera sin konsumtion.
Skuldkrisen slog sönder sparförmågan i grunden: kvoten bottnade på minus 16,5 procent år 2013 och har aldrig fullt återhämtat sig. Landets justerade bruttodisponibla inkomst per capita låg år 2024 mer än 20 procent under EU-snittet, enligt Eurostat.
Att beräkna sparkvoten är metodologiskt komplicerat, och att jämföra siffror mellan länder ännu svårare. Inkomster underrapporteras ofta av skatteskäl och konsumtionsdata lider av minnesproblem i enkäter, påpekar professor Michael Haliassos vid Goethe University i Frankfurt.
Avgörande faktorer för sparkvoten är befolkningens ålderssammansättning och hur olika hushållsgrupper svarar på ekonomiska kriser.
Michael Haliassos, professor vid Goethe University i Frankfurt
Haliassos betonar att inga länder är permanent höga eller låga sparare. Nästa djupa kris kan snabbt omrita den europeiska sparkartan, precis som pandemin 2020 tillfälligt lyfte EU-snittet till 12,4 procent på ett enda år.