Vallien: Så mycket senare kommer bolagen till börsen idag – Tesla vs. SpaceX

Elon Musk grundade två bolag med ett års mellanrum. SpaceX 2002, Tesla 2003. De har tagit vitt skilda vägar till börsen, och skillnaden säger något om var värdet i ett bolag numera byggs upp.

Tesla börsnoterades på Nasdaq i juni 2010, sju år efter grundandet, till 17 dollar per aktie. Marknadsvärdet vid noteringen låg omkring 1,7 miljarder dollar. Bolaget gick med förlust, hade stora underskott bakom sig och betraktades av delar av fordonsbranschen som ett tvivelaktigt projekt. Vem som helst med ett aktiekonto kunde köpa in sig.

Musk konstaterade själv i somras att bolagets värde vid noteringen motsvarade ungefär en tiondels procent av dagens. Nästan hela värdeutvecklingen låg alltså framför de aktieägare som kom in via börsen.

SpaceX börsnoterades i juni 2026, tjugofyra år efter grundandet, och värderades då till omkring 1 700 miljarder dollar. Hela resan från startup till ett av världens mest värdefulla företag ägde rum medan aktien var onoterad, inom en ägarkrets av fonder, anställda och ett antal större institutioner. 

Att SpaceX i teorin kan mångdubblas som börsbolag är fullt möjligt. Men för att en köpare på börsen ska få samma resa som Teslas tidiga ägare krävs att bolaget växer från en nivå där det redan är ett av världens mest värdefulla.

Mönstret är inte unikt

SpaceX är exceptionellt stort, men själva förloppet är vanligt. Enligt Jay Ritters databas över börsintroduktioner vid University of Florida var medianbolaget 13,5 år gammalt när det noterades under 2024, mot omkring fyra år i slutet av nittiotalet.

Riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz har visat att medianbolaget bland dem som noterades mellan 2014 och 2019 byggde upp mer än åttio procent av sitt marknadsvärde efter introduktionen, medan senare årgångar kommer till börsen med en betydligt större del av resan avklarad.

Orsakerna är strukturella. Det finns idag gott om kapital utanför börsen, och bolag som tidigare behövde en notering för att finansiera sin expansion kan i stället ta in miljardbelopp från riskkapitalfonder, statliga investeringsfonder och institutioner som förr enbart ägde noterade aktier. Samtidigt medför en notering kostnader, regelefterlevnad och en kvartalsvis granskning som många grundare hellre skjuter upp.

Alla delar inte den bilden. Vanguard har invänt att antalet investerbara börsbolag varit stabilt över tid och att beskrivningen av en krympande börs är överdriven. Men hur många bolag som är noterade är en annan fråga än hur långt de hunnit när de noteras, och det är den senare frågan som avgör vad en sparare får ta del av.

Detsamma gäller svenska bolag

Klarna grundades 2005 och börsnoterades i New York i september 2025, tjugo år senare. Dessförinnan steg värderingen till 45,6 miljarder dollar i en emission 2021, föll till 6,7 miljarder dollar i en emission sommaren 2022 och landade på omkring 15 miljarder dollar vid noteringen.

Klarna är det nödvändiga motexemplet. Onoterade innehav ger ingen garanterad uppgång, och den som gick in på toppnivån 2021 fick inte betalt för sin risk. Slutsatsen är alltså inte att onoterade aktier är bättre.

Slutsatsen är att ett helt skede i bolagens utveckling, med både uppgångar och fall, länge varit stängt för alla utom institutioner och anställda.

Vad som har förändrats

När ett bolag dröjer tjugo eller tjugofyra år med att börsnoteras uppstår ett problem för dess egna ägare. Anställda som löst in optioner, tidiga finansiärer och fonder som närmar sig slutet av sin löptid behöver kunna sälja innan en notering som kanske aldrig blir av.

Ur det behovet har det vuxit fram en andrahandsmarknad för aktier i onoterade bolag.

SpaceX visar även detta. I de försäljningsfönster som bolaget återkommande ordnade för anställda och tidigare finansiärer steg värderingen från omkring 350 miljarder dollar i slutet av 2024 till omkring 800 miljarder dollar ett år senare, innan noteringen kom. Kretsen som kunde delta i det skedet bestod vid det laget inte enbart av institutioner.

Vad det kräver av den som ger sig in

Att den onoterade marknaden på sistone blivit mer tillgänglig genom plattformar som Accumeo gör den inte nödvändigtvis mycket enklare att navigera. Några skillnader mot börsen bör vara klarlagda innan ett köp övervägs.

Prisbildningen fungerar annorlunda. Det finns ingen fortlöpande kurs som uppdateras under dagen. På plattformar för onoterade aktier finns i stället anmälda köp- och säljintressen och uppgifter om tidigare genomförda affärer, vilket ger en referenspunkt, men priset i den enskilda affären bestäms mellan köpare och säljare.

Insynen är ofta sämre. Onoterade bolag omfattas inte av samma krav på finansiell rapportering som börsbolag. Underlaget inför ett köp är i regel en årsredovisning och det bolaget självt väljer att berätta, vilket ställer högre krav på den som ska bedöma värderingen.

Med det sagt finns det däremot många onoterade bolag som släpper utförliga rapporter, och om du är en investerare som känner sig beroende av den typen av kommunikation är det viktigt att du säkerställer detta innan ett eventuellt köp.

Likviditeten varierar kraftigt mellan bolag. I bolag med många intresserade köpare kan en affär gå att genomföra på kort tid, i andra tar det månader eller blir inte av alls. Det går inte att utgå från att kunna sälja vid en bestämd tidpunkt, och placeringshorisonten bör potentiellt mätas i år.

Samtidigt är det värt att skilja på två saker som ofta buntas ihop. Att köpa aktier av en befintlig ägare i ett bolag som redan har en fungerande affärsmodell och flera år av tillväxt bakom sig är något annat än att gå in i ett nystartat bolag. Risken är alltjämt högre än på börsen, men det är inte samma sorts risk, och skillnaden är värd att göra klar för sig innan man drar slutsatser om hela tillgångsslaget.

Inget av detta talar emot att äga onoterade aktier. Det talar för att sprida innehaven över flera bolag, hålla varje enskild post avvägd mot risken och vara klar över vad man köper.

Frågan få sparare ställer sig är enkel: om nästa SpaceX i dag är sju år gammalt och onoterat, var kommer du att stöta på det?

/Oden Vallien

Oden Vallien är grundare och VD för Accumeo, en plattform där privatpersoner och institutioner köper och säljer aktier i onoterade bolag.