Svenskarna älskar sin semester – så länge är vi lediga och här är snittbudgeten
En majoritet av svenska hushåll uppger att ekonomin förbättrats sedan förra året. Ändå planerar bara en av tio att lägga mer pengar på sommarens semester. När ekonomin var som mörkast 2023 vägrade de lika bestämt att dra ned på semesterplanerna.
Semestern tycks ha brutit sig loss från den ekonomiska logiken. Den varken sväller när plånboken växer eller krymper när den töms.
Konstanten som inte rör sig
78 procent av svenska hushåll planerar semester i sommar. Av dessa tänker nästan fyra av fem vara lediga fyra veckor eller mer och den genomsnittliga extrautgiften i samband med en semester uppgår till 16 403 kronor per hushåll.
Trots att ekonomin förbättrats för en majoritet är det bara 11 procent som höjer semesterbudgeten. Spegelbilden från 2023 är lika talande: när läget var som tuffast svarade en majoritet av dem med försämrad ekonomi att de ändå inte tänkte skära ned på sin semester.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, sätter ord på mönstret.
Semesterkonsumtionen tycks i stor utsträckning stå över andra utgifter. Den får helt enkelt kosta det den kostar. Vi såg samma mönster även när ekonomin generellt var betydligt mer ansträngd för hushållen än inför denna sommar.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Mörkret förklarar ljuset
Förklaringen är kulturell snarare än finansiell. Sverige är mörkt och kallt under större delen av året och sommaren bär därmed en tyngd som få andra länders semesterperioder gör.
Sverige är mörkt och kallt stora delar av året och sommaren blir kanske därför extra viktig. Många passar på att vara lediga ordentligt och då är man också beredd att unna sig lite mer rent ekonomiskt.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Semestern fungerar alltså som en psykologisk konstant. Det är inte en lyxvara som svarar på ränteläget utan en rituell utgift som skyddas oavsett omvärlden.
En störning finns dock i årets planering. Av dem som tänkt flyga har en av tre ändrat sina planer till följd av höga bränslepriser och risken för inställda avgångar.
Den svenska semestern i siffror
- 1938 fick svenska arbetare rätt till betald semester för första gången, då två veckor.
- 1951, 1963 och 1978 utökades rätten till tre, fyra respektive fem veckor.
- 25 dagar per år garanteras enligt lag i dag, oavsett ålder eller anställningsform.
- Juli är den populäraste semestermånaden.
- USA har noll lagstadgade semesterdagar. Sverige har 25.
- 78 % av svenska hushåll planerar semester sommaren 2026.
- 16 403 kr är genomsnittlig extrautgift per hushåll under semestern.
Källor: Hans Högman/hhogman.se, Unionen, SBAB/SIFO 2026.
Undersökningen genomfördes av SIFO på uppdrag av SBAB den 18–22 maj 2026 och omfattade 1 001 personer mellan 18 och 79 år som planerar att ha sommarsemester i år.
Kristoffer Matsson
Räkningarna för sommaren 2026 trillar in till hösten. Då avgörs om semesterkonsumtionen håller sin konjunkturimmunitet även detta år.