Svenskarna håller hårt i plånboken – så sparar vi helst
Svenska hushåll fortsätter att spara på höga nivåer, med tydligt fokus på bankkonton och fonder. Samtidigt syns förändringar i lånebeteende och skulder, vilket påverkar hushållens ekonomiska situation på längre sikt. Nya siffror från SCB visar de senaste trenderna.
- Hushållens likvida sparande nådde 157 miljarder kronor under andra kvartalet 2025.
- Sparandet sker främst genom insättningar på bankkonto och fondköp.
- Skuldkvoten har minskat jämfört med tidigare år, men ligger fortsatt högt.
Under det andra kvartalet 2025 fortsatte svenska hushåll att prioritera sparande, med särskilt fokus på bankkonton och fonder. Enligt statistik från SCB uppgick hushållens likvida sparande till 157 miljarder kronor, vilket markerar en ökning med 21 miljarder jämfört med samma period föregående år.
Bankkonton och fonder dominerar sparandet
En majoritet av hushållens ökade sparande placerades på bankkonton, där nettoinsättningen var 109 miljarder kronor under kvartalet. Fondköp stod för 41 miljarder kronor, vilket är en minskning mot föregående år men fortsatt betydande i sammanhanget.
Säsongsvariationer påverkar hushållens sparande och är som tydligast under andra kvartalet, då skatteåterbäringar och aktieutdelningar bidrar till ökade möjligheter att spara.
Hushållens sparande i likvida tillgångar var fortsatt högt under årets andra kvartal. Sparandet på bankkonto och köp av fonder stod för den största delen av ökningen
Emil Hermansson, nationalekonom SCB.
Börsnoterade aktier utgjorde en mindre del av sparandet, med ett nettoköp på 4 miljarder kronor under perioden.
Innehåller annonslänkar till Compricer.
Svenskarna sparar – men på fel konton
Samtidigt visar en färsk undersökning från jämförelsetjänsten Compricer att nästan nio av tio svenskar har sparkonton och sju av tio månadssparar. Ändå saknas kunskap om räntor och insättningsgaranti, vilket innebär att pengarna hamnar på lågavkastande konton.
Det leder till att hushållen går miste om stora räntebelopp varje år, enligt Compricers sparekonom Christina Sahlberg.
Andra färska undersökningar från bland annat Di och SCB visar att snitträntan på sparkonton för svenska hushåll nu är så låg som 0,6-0,7 %.
Snittet, och generellt sett storbankernas sparräntor, ligger med andra ord i snitt två procentenheter lägre än hos nischbankerna. Detta innebär att svenska hushåll varje år går miste om nästan 18 miljarder kronor i ränta efter skatt.
Högst sparränta idag får du hos HoistSpar där du kan få upp till 2,90 %.
Jämför fler aktörer nedan – samtliga med insättningsgaranti:
Skuldsättningen sjunker men är fortsatt hög
Trots det ökade sparandet har hushållens skulder fortsatt att växa, om än i långsammare takt än tidigare. Under kvartalet uppgick nettoupptagningen av lån till 44 miljarder kronor, vilket innebär en ökning både mot föregående kvartal och föregående år.
Skuldkvoten, det vill säga hushållens skulder i relation till disponibel inkomst, låg vid utgången av kvartalet på 154 procent. Det är en minskning från toppnoteringen 2021, då skuldkvoten uppgick till 177 procent.
Sett över längre tid har hushållens skulder som andel av de finansiella tillgångarna minskat, från 34 procent 1996 till 25 procent 2025. Denna utveckling förklaras delvis av stigande värden på bostäder och finansiella investeringar.
Sammanfattningsvis visar statistiken att svenska hushåll fortsätter att prioritera sparande, samtidigt som skuldsättningen hålls under kontroll, om än på höga nivåer.