Svenskarnas konsumentförtroende ökar – Sverige tvåa i global mätning
Sverige har det näst högsta konsumentförtroendet bland 30 undersökta ekonomier i september 2026. Bara Indien ligger högre, och Sverige står samtidigt för mätningens största uppgång jämfört med augusti.
I Ipsos globala konsumentförtroendeindex för september når Sverige 60,0 poäng. Indien toppar med 66,9, och de två är ensamma om att nå minst 60 poäng.
Den svenska uppgången kan vara ett tecken på att hushållen är mer beredda att konsumera. Om framtidstron omsätts i fler köp kan det ge tillväxten stöd, men också få betydelse för inflationen och ränteläget.
Sverige sticker ut i ett relativt oförändrat Europa
Sveriges index stiger med 3,5 poäng från augusti, strax före Israel på plus 3,4. Även Nederländerna går framåt, medan konsumentförtroendet i Europa i övrigt är relativt oförändrat.
Det globala indexet ligger kvar på 48,4 poäng och är fortfarande lägre än före Irankrigets utbrott.
De 10 ekonomierna med högst konsumentförtroende:
| Rank | Land | Indexpoäng |
|---|---|---|
| 1 | Indien | 66,9 |
| 2 | Sverige | 60,0 |
| 3 | Malaysia | 54,8 |
| 4 | Singapore | 54,3 |
| 5 | Thailand | 53,1 |
| 6 | Indonesien | 52,9 |
| 7 | Peru | 52,6 |
| 8 | Nederländerna | 52,5 |
| 9 | Brasilien | 52,2 |
| 10 | Colombia | 51,7 |
Källa: Ipsos Global Consumer Confidence Index, september 2026. Totalt ingår 30 ekonomier.
Även på ett års sikt sticker Sverige ut. Sedan september 2025 har indexet stigit med 5,6 poäng, den tredje största uppgången efter Ungern och Peru.
Starkare framtidstro kan ge tillväxten stöd
Konsumentförtroendet visar hur hushållen ser på ekonomin och kan ge en ledtråd till deras kommande köpbeslut. OECD beskriver förtroendeindikatorer som ett verktyg för att bedöma hur konsumtion och sparande kan utvecklas.
När hushållen känner större ekonomisk trygghet kan de bli mer benägna att göra större inköp. Om det leder till ökad konsumtion stärks företagens försäljning, vilket kan bidra till högre ekonomisk tillväxt.
Den svenska uppgången är därför en positiv signal, men visar inte i sig att hushållen redan har börjat spendera mer.
Ökad efterfrågan kan påverka ränteläget
Om konsumtionen tar fart kan även inflationstrycket öka. Det kan stärka argumenten för högre räntor, beroende på hur ekonomin och inflationen utvecklas i övrigt.
Riksbanken lämnade i sitt senaste räntebesked den 24 september styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Samtidigt signalerade banken att höjningar kan inledas i år om inflations- och konjunkturutsikterna står sig, med hänvisning till en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar.
SCB:s preliminära septembersiffror visar samtidigt att KPIF-inflationen steg från 0,7 till 1,5 procent, främst på grund av högre energipriser. Exklusive energi var inflationen oförändrad på 0,5 procent. Siffrorna ger därmed ännu inte belägg för ett brett prislyft drivet av starkare konsumtion.
Enligt Riksbanken påverkar räntan både konsumtion och investeringar. Högre räntor gör lån dyrare och kan få hushåll och företag att hålla igen, medan lägre räntor kan ge mer utrymme att spendera.
Sambandet går alltså åt båda håll. Sveriges uppgång i konsumentförtroende innebär däremot inte i sig att räntan behöver höjas. Betydelsen för kommande räntebeslut beror på om optimismen omsätts i högre konsumtion och hur efterfrågan och inflationen utvecklas i övrigt.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…