Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet – men bilden är mer komplex
Med 8,8 procents arbetslöshet 2025 placerar sig Sverige på tredje plats i EU, efter Spanien och Grekland. Paradoxen är svår att missa: Sverige har samtidigt ett av Europas högsta arbetskraftsdeltaganden, en kombination som avslöjar mer om hur vi mäter än om hur det faktiskt ser ut.
Totalt var 510 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa i Sverige under 2025, en av de högsta nivåerna på 20 år, enligt statistisk från SCB. I EU-jämförelsen, baserad på 2024 års data, låg Sveriges arbetslöshet på 8,4 procent mot ett EU-genomsnitt på 5,9 procent.
Åldersgruppen förändrar allt
För åldersgruppen 20–64 år sjunker Sveriges tal till 7,1 procent, vilket ger en sjundeplats i EU. Det är en förflyttning som tydligt visar hur mycket ungdomsarbetslösheten tynger den samlade siffran.
Ungdomsarbetslösheten låg på 24,3 procent 2024, näst högst i hela EU, enligt SCB. Det nordiska mönstret förklarar en stor del av detta: i Sverige stod studerande ungdomar för 24,8 procent av alla arbetslösa, mot 4,3 procent i Sydeuropa.
En heltidsstuderande som söker sommarjobb räknas som arbetslös, och det är vanligt i Sverige.
Enligt SCB finns ett tydligt samband: länder där unga lämnar föräldrahemmet tidigt uppvisar också det högsta arbetskraftsdeltagandet bland unga.
De 10 EU-länderna med högst arbetslöshet:
| Land | 15–74 år | 20–64 år |
|---|---|---|
| Spanien | 11,4% | 11,0% |
| Grekland | 10,1% | 10,0% |
| Sverige | 8,4% | 7,1% |
| Finland | 8,4% | 7,8% |
| Estland | 7,6% | 7,4% |
| Frankrike | 7,4% | 7,0% |
| Litauen | 7,1% | 7,2% |
| Lettland | 6,9% | 7,1% |
| Italien | 6,5% | 6,4% |
| Portugal | 6,5% | 6,3% |
Källa: SCB/Eurostat, Labour Force Survey 2024.
De 10 EU-länderna med lägst arbetslöshet:
| Land | 15–74 år | 20–64 år |
|---|---|---|
| Tjeckien | 2,6% | 2,5% |
| Polen | 2,9% | 2,8% |
| Malta | 3,2% | 2,9% |
| Tyskland | 3,4% | 3,3% |
| Island | 3,6% | 3,0% |
| Nederländerna | 3,7% | 3,0% |
| Slovenien | 3,7% | 3,3% |
| Norge | 4,0% | 3,1% |
| Bulgarien | 4,2% | 4,1% |
| Irland | 4,3% | 3,9% |
Källa: SCB/Eurostat, Labour Force Survey 2024.
Reella problem döljs inte av statistiken
Förklaringarna raderar inte de verkliga utmaningarna. Arbetslösheten är klart högre bland utrikes födda, lågutbildade och unga, och 44 procent av de arbetslösa i åldersgruppen 20–65 år var långtidsarbetslösa.
Andelen långtidsarbetslösa i Sverige uppgick 2024 till 21,7 procent av de arbetslösa, under EU-snittet på 32,6 procent men markant högre än i Danmark och Norge, där motsvarande tal låg mellan 12,2 och 15,8 procent.
Andelen långtidsarbetslösa växer med stigande ålder och är kraftigt överrepresenterad bland utrikes födda.
Arbetslösheten väntas sjunka - återhämtningen tar tid
Under hösten 2025 slutade arbetslösheten att öka och började minska något. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas ta fart under prognosperioden, men det dröjer till slutet av perioden innan arbetslösheten når nivåerna före lågkonjunkturen.
Omräknat till SCB:s officiella siffror väntas arbetslösheten sjunka från 8,7 procent 2025 till 8,4 procent 2026 och 7,9 procent 2027, enligt Arbetsförmedlingen.
Konjunkturinstitutet pekar på att omsvängningen på arbetsmarknaden tar lite längre tid, och att arbetslösheten inte väntas nå sin jämviktsnivå kring 7 procent förrän i slutet av 2027.
Handelsbanken bedömer att konjunkturpausen under första halvåret 2026 dämpar efterfrågan på arbetskraft. När återhämtningen tar fart igen följer arbetsmarknaden efter med viss eftersläpning, framförallt inom tjänstesektorn och offentlig sektor.
Antalet långtidsarbetslösa väntas vända nedåt något när konjunkturen vänder. Prognosen pekar på i genomsnitt 145 000 långtidsarbetslösa 2027, en nivå som ändå är högre än före lågkonjunkturen. Andelen långtidsarbetslösa av det totala antalet arbetslösa antas dessutom öka även när det vänder uppåt.
