Sverige tappar i global pensionsranking – en faktor pekas ut som problemet

Femte bäst i världen på hälsa och livskvalitet, men ändå bara plats 22 av 44 i årets globala pensionsranking. Sveriges fall i 2026 års Global Retirement Index kommer efter en längre period av försämring inom materiellt välstånd.

Det är kontrasten som definierar årets svenska resultat. Inom hälsa och livskvalitet levererar Sverige i absolut världsklass.

Ett enda delindex, materiellt välstånd, har dragit ned totalen år efter år och kostar nu landet fyra placeringar jämfört med fjolåret. Totalpoängen landar på 69 procent.

Indexet omfattar 44 länder och mäter pensionstryggheten inom fyra delindex: ekonomiska förutsättningar under pensionen, materiellt välstånd, hälsa och livskvalitet.

En sjunkande trend sedan topp tio

2019 räknades Sverige till de tio bästa pensionsnationerna i världen. Sedan dess har delindexet för materiellt välstånd successivt försvagats och dragit med sig hela placeringen nedåt.

Styrkan inom hälsa och livskvalitet kvarstår, men svagheten inom materiellt välstånd har blivit allt svårare att kompensera för.

Mönstret är inte unikt. Island faller fem placeringar i årets ranking, från fjärde till nionde plats, efter ett ras inom just materiellt välstånd till följd av stigande arbetslöshet.

Finland gör årets största fall totalt: tolv placeringar ned, från plats 23 till plats 35, med en totalpoäng som sjunker med tolv procentenheter till 54 procent. Landet hade dessutom den högsta arbetslösheten av samtliga 44 länder i indexet.

I toppen av rankningen tronar Norge för andra året i rad med 83 procent. Irland behåller andraplatsen med 81 procent. Polen klättrar nio placeringar och tar sig för första gången in bland de 25 bästa, drivet av ett lyft inom materiellt välstånd.

Källa: Natixis Investment Managers i samarbete med CoreData Research

Var tredje förmögen investerare hoppas på ett mirakel

Bakom de nationella siffrorna finns en global undersökning bland 7 050 privatinvesterare i 21 länder. Resultaten är nedslående: 43 procent uppger att de tror att det krävs ett mirakel för att nå en trygg pension.

Var tredje förmögen investerare delar den uppfattningen. Investerarnas största rädsla är att inte ha tillräckligt med pengar för att kunna njuta av pensionen, tätt följt av inflationens urholkning av pensionsplanerna.

Att hoppas på gudomligt ingripande är ingen hållbar strategi för att lösa dagens problem med att finansiera pensionerna, men politiska ingripanden ger hopp om verkliga framsteg.

David Goodsell, chef för Centre for Investor Insight på Natixis IM

Andelen investerare som anser sig bära ett växande eget ansvar för sin pensionsfinansiering uppgår nu till 78 procent. För tio år sedan var siffran 67 procent.

Så får du mer i pension – sju råd som kan göra stor skillnad

Enligt Jan Bolmeson på RikaTillsammans räcker det med ett fåtal rätt beslut för att pensionen ska bli väsentligt större.

BörskollenDennis Jerkovic

Reformer krävs, men väntan kostar

Tre strukturella krafter pressar pensionssystemen globalt: en åldrande befolkning som ökar uttagen ur de offentliga systemen, rekordhög statsskuld och en inflation som krymper hushållens sparutrymme.

Politiska reformer kan hjälpa människor att gå från att pensionsspara till att pensionsinvestera, och därmed öka chanserna till en trygg pension. Men även om en moderniserad politik kan förbättra möjligheterna till en trygg pension måste den enskilde också ta ansvar för sin egen pension och börja spara nu, och regelbundet. Varje år man väntar ökar trycket på de år som återstår.

Andrew Benton, chef för Nordeuropa och MEACA på Natixis IM

GRI 2026, som tas fram av Natixis Investment Managers i samarbete med CoreData Research, mäter 18 indikatorer inom fyra delindex. För Sveriges del pekar samtliga fyra år av försämring inom materiellt välstånd mot ett systemfel snarare än ett konjunkturproblem. Nästa ranking publiceras 2027 och avgör om trenden kan brytas.