Terranor stärker lönsamheten – vd: ”Prioritera lönsamhet framför volym”

Terranor ökade både omsättningen och lönsamheten under tredje kvartalet, med Sverige som främsta tillväxtmotor. I en intervju med Börskollen berättar vd Michael Berglin om arbetet för att stärka marginalerna, fördelarna med geografiska kluster och läget i den finska kontraktstvisten.
Terranor arbetar med drift och underhåll av vägar i Sverige, Danmark och Finland. Verksamheten omfattar bland annat snöröjning, halkbekämpning, beläggningsarbeten och trafiksäkerhetsåtgärder. Affärsmodellen bygger framför allt på fleråriga kontrakt med statliga och kommunala kunder. Genom att samla närliggande uppdrag kan Terranor använda personal, maskiner och leverantörsnätverk mer effektivt.
Under tredje kvartalet ökade omsättningen med 17 procent till 931 miljoner kronor. Justerad EBITA steg med 53 procent till 31,7 miljoner kronor och den justerade marginalen förbättrades från 2,6 till 3,4 procent. Orderstocken uppgick vid kvartalets slut till cirka 7,2 miljarder kronor. Framåt ser ledningen ytterligare förbättringsmöjligheter när nya kontrakt kommer i full drift och resurserna kan utnyttjas effektivare.
”Vår utgångspunkt är att hålla fast vid en disciplinerad anbudsgivning och prioritera lönsamhet framför volym”, säger Michael Berglin.
I intervjun nedan förklarar han hur anbudsarbetet och klusterstrategin ska bidra till högre lönsamhet, vad som återstår på de olika marknaderna och hur Terranor arbetar för att stärka det fria kassaflödet.
För de läsare som inte känner till Terranor, kan du kort beskriva verksamheten och er affärsmodell?
Terranor är Nordens ledande privata specialist inom drift och underhåll av vägar, med verksamhet i Sverige, Danmark och Finland och en årlig omsättning om cirka 3,6 miljarder kronor.
Vi erbjuder ett brett utbud av tjänster som säkerställer att vår väginfrastruktur fungerar året runt genom att ta hand om allt från snöröjning och halkbekämpning under vintermånaderna till beläggningsarbeten, skötsel av grönytor och trafiksäkerhetsåtgärder under sommarhalvåret.
Vår affär bygger framför allt på fleråriga kontrakt med statliga och kommunala kunder. Kombinationen av specialistkompetens, stark lokal närvaro och en effektiv verksamhetsmodell är central för hur vi skapar både tillväxt och lönsamhet.
Hur skulle du kort sammanfatta det tredje kvartalet för Terranor?
Det var ett kvartal med fortsatt stark tillväxt och förbättrad lönsamhet. Omsättningen ökade med 17 procent till 931 miljoner kronor och justerad EBITA ökade med 53 procent till närmare 32 miljoner kronor. Det innebar att marginalen stärktes till 3,4 procent, jämfört med 2,6 procent föregående år.
Sverige var den främsta tillväxtmotorn, samtidigt som lönsamheten förbättrades även i Danmark och Finland. Vi har vuxit snabbt under det senaste året och ser fortsatt potential när nya kontrakt kommer i full drift och vi kan utnyttja resurser och organisation ännu effektivare. Med en orderstock på cirka 7,2 miljarder kronor har vi en stark grund att bygga vidare från.
Ni har byggt upp en central anbudsorganisation. Hur skiljer sig arbetet från tidigare, och vilken betydelse har det för er förmåga att vinna kontrakt och stärka lönsamheten?
Vi har samlat anbudsarbetet i en central organisation med en strukturerad och datadriven process, där vi kombinerar lokal kunskap med erfarenheter och data från tidigare kontrakt. Det ger oss bättre underlag för att bedöma kostnader, risker och möjligheter att samordna olika uppdrag. Målet är att vinna kontrakt till rätt pris, med goda förutsättningar för lönsamhet och som passar väl in i vår befintliga verksamhet.
En viktig del av er strategi är att samla kontrakt i geografiska kluster. Kan du förklara hur det fungerar och vilka fördelar det ger i verksamheten?
Det handlar om att bygga en tät lokal verksamhet genom att ha flera närliggande kontrakt, exempelvis statliga vägunderhållskontrakt och kommunala uppdrag i samma område. Då kan vi samordna resurser och använda personal, maskiner och leverantörsnätverk mer effektivt. En stark lokal organisation och entreprenörsanda skapar också möjligheter att växa inom befintliga kontrakt och ta fler uppdrag i närområdet.
Hur ser möjligheterna ut att förbättra prissättningen och lönsamheten när befintliga kontrakt upphandlas på nytt?
När ett kontrakt upphandlas på nytt har vi värdefull erfarenhet av vad som faktiskt krävs för att leverera uppdraget, vilka kostnader som uppstår och hur det kan samordnas med andra kontrakt i området. Vi har också en djupare förståelse för kundens behov och kan identifiera möjligheter till ytterligare arbeten som skapar värde för kunden.
Det ger oss bättre förutsättningar att bedöma risker, sätta rätt pris och utveckla kontraktens lönsamhet. Vår utgångspunkt är att hålla fast vid en disciplinerad anbudsgivning och prioritera lönsamhet framför volym.
Ni siktar på en justerad EBITA-marginal på 5 procent 2028. Vad blir viktigast för att nå dit, och var ser du störst möjligheter att förbättra lönsamheten?
Vi har förbättrat lönsamheten successivt och arbetar mot ett mål om en justerad EBITA-marginal på över 5 procent 2028. Att nå dit handlar om flera saker. Vi ska fortsätta förbättra kontraktsportföljen genom disciplinerad och datadriven anbudsgivning.
Samtidigt har vi vuxit snabbt, vilket innebär att det finns ytterligare potential när nya kontrakt mognar och vi får full effekt av bättre planering, geografiska kluster och effektivare resursutnyttjande.
Sverige är vår största marknad och därför viktig för utvecklingen. I Danmark arbetar vi med att få full effekt av vår förbättrade kontraktsportfölj, medan fokus i Finland ligger på kostnadskontroll och en successiv återhämtning av lönsamheten. Förbättringen kommer successivt och kan variera mellan kvartalen.
I Finland har ni begärt ytterligare ersättning kopplad till äldre statliga kontrakt. Kan du kort förklara bakgrunden till tvisten och var ni står i processen i dag?
Det gäller statliga kontrakt som tilldelades under 2021–2023 och hur prissättningsmekanismer och takpriser ska tillämpas efter kraftiga kostnadsökningar. Vi har framställt krav på ytterligare ersättning och har en pågående och konstruktiv dialog med berörda kunder. Vår ambition är att nå en lösning som är rimlig för båda parter.
Ert kassaflöde är normalt starkast under fjärde kvartalet. Kan du förklara säsongsmönstret och hur du ser på möjligheterna att öka det fria kassaflödet framåt?
Vår verksamhet har ett tydligt säsongsmönster. Under sommarhalvåret och hösten utför vi stora volymer planerade arbeten och extraarbeten, varav många färdigställs under fjärde kvartalet. Kassaflödet påverkas också av när arbetena faktureras och betalningarna kommer in, vilket kan ge stora skillnader mellan kvartalen. Det fjärde kvartalet är därför normalt starkt. Över tid är högre lönsamhet den viktigaste drivkraften för ett starkare fritt kassaflöde. Därutöver arbetar vi kontinuerligt med rörelsekapitalet, bland annat genom effektivare fakturering och uppföljning.
Om du lyfter blicken några år framåt, var ser du Terranor då? Finns det närliggande områden som skulle vara intressanta att utveckla verksamheten inom?
Vår främsta möjlighet ligger fortfarande i vår kärnverksamhet. Vi har en stark position på en stabil och växande nordisk marknad med stora underhållsbehov och ser goda möjligheter att fortsätta växa genom nya kontrakt, mer aktivitet inom befintliga kontrakt och en tätare lokal närvaro. Vi ser också möjligheter att utveckla närliggande tjänster där vi kan dra nytta av vår specialistkompetens och befintliga organisation.




Laddar kommentarer…