Trendbrott: Fler väljer bensinbil – hård kritik mot EU:s elbilspolitik

Bilmarknaden står inför en oväntad trendvändning när intresset för bensinbilar ökar på elbilens bekostnad. EU:s förändrade hållning kring förbudet mot nya förbränningsmotorer möter nu hård kritik från flera stora aktörer i branschen.

Efter flera år där elektrifieringen av fordonsflottan setts som självklar, rapporteras nu om ett växande motstånd mot elbilar och en återuppväckt efterfrågan på bensin- och dieselbilar. Både politiska beslut och konsumentbeteenden bidrar till att riktningen för framtidens bilmarknad ritas om.

Bensinbilens återkomst och elbilens utmaningar

En aktuell rapport från EY, som refereras av Realtid och Reuters, visar att hälften av världens bilköpare nu planerar att köpa en ny eller begagnad bil med förbränningsmotor inom de närmaste två åren. Det innebär en ökning med 13 procentenheter jämfört med föregående år.

Samtidigt har andelen som överväger en elbil sjunkit till 14 procent, medan intresset för hybrider fallit till 16 procent. Minskad köplust för elbilar och laddhybrider beror på flera faktorer, bland annat högre inköpspriser, osäkerhet kring andrahandsvärde och nedtrappade subventioner i flera länder.

Ekonomisk osäkerhet, stigande räntor och ökade levnadskostnader har pressat hushållens möjligheter att investera i nya fordon. Dessutom lyfts bristande laddinfrastruktur och oro för batteriers prestanda under kalla förhållanden fram som hinder, särskilt i glesbygd.

Inte bara privatpersoner, utan även företagskunder i Europa, har blivit mer återhållsamma när det gäller elektrifiering av fordonsflottor. Enligt EY:s rapport överväger 36 procent av de som tidigare planerat att köpa elbil att skjuta upp sitt köp på grund av geopolitiska osäkerheter.

EU:s kursändring möter kritik från flera håll

EU-kommissionen presenterade nyligen ett fordonspaket som innebär en markant kursändring i klimatpolitiken. I stället för ett totalförbud mot nya bensin- och dieselbilar från 2035 föreslås nu att biltillverkare ska minska utsläppen från nya fordon med 90 procent jämfört med 2021 års nivåer.

De återstående 10 procenten får kompenseras genom användning av koldioxidsnålt stål och alternativa bränslen, rapporterar bland annat Placera.

Förslaget innebär att laddhybrider och bilar med förbränningsmotorer fortsatt kan säljas efter 2035, vilket välkomnats av tyska tillverkare som BMW och Mercedes-Benz. Deras företrädare ser flexibilitet och teknikneutralitet som nödvändigt för en hållbar omställning.

Att backa på långsiktiga åtaganden till förmån för kortsiktiga vinster riskerar att undergräva Europas konkurrenskraft under många år framöver

Kristin Boldemann Wester, Volvo Cars

Volvo Cars uttrycker däremot oro för att EU:s vacklande hållning kan rubba tilltron till unionens klimatpolitik och sänka investeringsviljan som vi skrivit om tidiagare idag. Bolaget efterfrågar i stället ökad satsning på utbyggnad av laddinfrastruktur och håller fast vid sin egen elektrifieringsstrategi.

Från elbilstillverkaren Polestar varnas det för att den mildrade linjen riskerar att bromsa utvecklingen och förlänga beroendet av äldre tekniker. Polestars aktie föll med 5 procent efter beskedet.

Konsekvenser för konsumenter, industri och miljö

För konsumenterna innebär den förändrade politiken ett bredare utbud av tekniker och längre tid med förbränningsmotorer som valmöjlighet. Det skapar större flexibilitet men kan också ge fortsatt osäkerhet kring framtida andrahandsvärden och regler.

Bilindustrin får större frihet att anpassa produktionen och välja teknisk väg. Samtidigt ökar trycket på sektorn att snabbt minska utsläppen för att möta de nya kraven.

Miljömässigt innebär EU:s nya linje att utfasningen av fossildrivna bilar kan ske långsammare än tidigare förväntat. Det kan påverka möjligheten att nå klimatmålen för 2050, även om kommissionen framhåller att investeringsförutsägbarheten bibehålls och att man fortsatt strävar efter klimatneutralitet.

Utöver förändringen av utsläppskraven innehåller EU:s fordonspaket miljardstöd till europeisk batteritillverkning, sänkta utsläppsmål för skåpbilar och särskilda incitament för mindre, prisvärda elbilar.

Den pågående debatten visar att vägen mot en fossilfri fordonsflotta nu blivit mer komplex, med flera konkurrerande intressen och tekniska lösningar som tvingas samexistera under en längre tid.