Två av tre tror att nya låneregler ger högre bostadspriser – kan tränga ut förstagångsköpare

Sänkta kontantinsatskrav skulle göra det lättare att köpa bostad. I stället tror två av tre svenskar att priserna stiger när reglerna träder i kraft den 1 april, och för dem med lägst inkomster ser det mörkare ut än på länge.
Paradoxen är tydlig: ett lättat regelverk riskerar att bli sin egen fiende. När fler hushåll får möjlighet att låna mer, stiger efterfrågan, och med den priserna.
Stockholmare mest övertygade om prisuppgång
Hela 66 procent av svenska folket förväntar sig stigande bostadspriser efter regeländringen, visar Nordeas Boendebarometer. Geografin spelar roll: i Stockholm och Malmö delar 73 procent den bedömningen, medan siffran stannar på 51 procent i norra Sverige.
Förväntningarna om räntorna förstärker bilden ytterligare. Andelen som tror på oförändrade boräntor har stigit från 45 till 54 procent sedan hösten 2025, och de som räknar med fallande räntor har mer än halverats, från 35 till 16 procent.
Med ökade bostadspriser finns risken att det blir ännu svårare för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden, trots att kravet på kontantinsats sänks. Tvärtemot regeringens syfte.
Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea

Låginkomsttagare allt mer ekonomiskt sårbara
Redan i dag uppger 26 procent av svenskarna att de inte skulle klara en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor, lika många som hösten 2025. Bland hushåll med inkomster under 24 500 kronor i månaden gäller det 72 procent, upp från 55 procent i höstas.
Ekonomin har försämrats i fem av nio regioner sedan hösten 2025. Värst är läget i Småland och på öarna, där 38 procent av hushållen inte klarar kostnadsökningar på 6 000 kronor per månad, jämfört med 27 procent för ett halvår sedan.
Elpriserna är tidvis höga och bränslepriserna stiger på grund av omvärldsosäkerheten, vilket pressar hushållsekonomin ytterligare.

Enligt Anders Stenkrona finns nu en stor risk att lågkonjunkturen tar längre tid att komma ur, och regeländringen den 1 april riskerar att förstärka klyftorna på en marknad där de ekonomiskt svagaste hushållen redan befinner sig på gränsen till vad de tål.


