I torsdags stod det klart att vi får se ännu en nästan 24 procent ökning av skatten på ISK inför 2024, från nuvarande 0,88 procent upp till 1,09 procent för kommande år. Många, däribland Nordnets sparekonom Frida Bratt, argumenterar nu för att regeringen inte bara bör införa det utlovade fribeloppet, utan också backa på tidigare skattehöjningar. Målet? Att ISK återigen blir en tillgänglig och populär sparform som passar alla sorters sparare.
Lågavkastande sparformer redan ofördelaktiga för ISK
Den 23 november fastställdes statslåneräntan till 2,62 procent. Även om det formella avstämningsdatumet är den 30 november så kommer inte statslåneräntan att hinna justeras ytterligare tills dess, vilket innebär att vi redan nu kan förutse hur hög skatten på ISK blir 2024. Skatten förväntas landa på 1,09 procent, vilket är en markant ökning från 0,88 procent under 2023 och 0,375 procent under 2022.
Den högre skatten på ISK innebär att sparformen inte lämpar sig för lågrisksparande, exempelvis i form av korträntefonder. Eftersom lågt risktagande i exempelvis korta räntefonder inte kan förväntas ge en högre avkastning kommer en schablonbeskattning på dessa nivåer inte att vara förmånlig," argumenterar Frida Bratt.
Med en avkastning som inte förväntas överstiga statslåneräntan plus en procentenhet, det vill säga cirka 3,6 procent, blir en schablonbeskattning på dessa nivåer helt enkelt olönsam.
Detta skriver bland annat Frida Bratt på Nordnetbloggen om.
Rulla tillbaka de tidigare extra skattehöjningarna
Det ursprungliga syftet med ISK var att det skulle vara en bred och folklig sparform, som inte bara passade för en viss typ av risktagande. Med det i åtanke är det kanske inte överraskande att skatten höjs när räntan stiger – det har varit standard sedan ISK introducerades.
Det som har förändrats sedan ISK introducerades är dock de två skattehöjningar som genomfördes 2016 och 2018, med motiveringen att räntan var låg. Men den ekonomiska situationen ser som bekant annorlunda ut idag. Nedan finner du en kort historisk överblick över hur ISK-skatten har förändrats sedan införandet 2012.
| År ISK-skatt | Statslåneränta föregående år | Påslag | Golvvärde aktuellt? |
|---|---|---|---|
| 2024: 1,09 % | 2,62 % | 1,0 % | Nej |
| 2023: 0,88 % | 1,94 % | 1,0 % | Nej |
| 2022: 0,38 % | 0,23 % | 1,0 % | Ja, 1,25 % |
| 2021: 0,38 % | -0,10 % | 1,0 % | Ja, 1,25 % |
| 2023: 0,38 % | -0,09 % | 1,0 % | Ja, 1,25 % |
| 2019: 0,45 % | 0,51 % | 1,0 % | Nej |
| 2018: 0,45 % | 0,49 % | 1,0 % | Nej |
| 2017: 0,38 % | 0,27 % | 1,0 % | Nej |
| 2016: 0,42 % | 0,65 % | 0,75 % | Nej |
| 2015: 0,27 % | 0,9 % | - | - |
| 2014: 0,63 % | 2,09 % | - | - |
| 2013: 0,45 % | 1,49 % | - | - |
| 2012: 0,50 % | 1,65 % | - | - |
Frida fortsätter;
Regeringen borde i det här läget ta tillfället i akt och införa det fribelopp man lovade spararna i Tidöavtalet. Men inte bara det. Man bör även rulla tillbaka skattehöjningarna, det vill säga ta bort påslaget på statslåneräntan på 1 procentenhet."
och avslutar;
"Sparande bör uppmuntras. Att människor ökar sitt sparande kommer inte att spä på inflationen, tvärtom. Istället ökar behovet av en buffert i tuffa tider. ISK måste åter bli den breda och folkliga sparform som passar för alla typer av sparare."
Läs också: Skatten på ISK-konto höjs kraftigt – Här är skatten 2024
Fördjupning: Vilken kontoform ska man då nu välja? I vår stora guide om ISK, KF eller AF resonerar vi mer kring detta och belyser likheter och skillnader mellan de olika sparformerna.
