Uppmärksammad effektavgift för solel stoppas – kan finska modellen göra oss svenskar mer nöjda?
Endast veckor innan den uppmärksammade avgiften skulle träda i kraft drog C4 Elnät i Kristianstad tillbaka landets första effektavgift för solcellsägare. Bakom beslutet ligger ett regeringsstopp, och nu tar debatten om hur en rimlig effektavgift ska se ut ny fart. Kan den finska modellen vara Sveriges väg framåt?
Från och med 1 april hade privatpersoner i Kristianstad debiterats för el de matar in på nätet från solceller och batterier.
"Att den som nyttjar nätet är med och betalar är rimligt och rättvist," sa Daniel Persson, elnätschef C4 Elnät till Ny Teknik samband med det tidigare beskedet om att införa effektavgiften för solcellsägare.
Men planerna har nu ändrats:
Vi följer Energimarknadsinspektionens direktiv och anpassar oss när regelverket förändras. Med de nya beskeden tar vi inte ut effektavgift för elproduktion och energilagring.
Tore Sigurdsson, vd C4 Elnät
Bakgrunden till att avgiften alls planerades är att solkraften byggts ut kraftigt i nordöstra Skåne. Elnätet pressas tidvis med mer el än vad som konsumeras lokalt, och avgiften var tänkt att dämpa detta överskott, summerar bland annat Ny Teknik.
Solcellsägare ser en fakturarad – men ingen kostnad
Trots att avgiften försvinner kommer solcellsägare ändå att se sin effektinmatning specificerad på fakturan.
Enligt Tore Sigurdsson är syftet att ge producenterna ett transparent och lärande underlag om hur deras anläggningar påverkar elnätet.
Informationen visas på fakturan – men utan någon kostnad.
Vad händer nu med effektavgifterna?
Den 13 mars 2026 meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att stoppa det obligatoriska kravet på effekttariffer. Beslutet att backa speglar ett bredare skifte.
Drygt 30 elnätsbolag hann införa de mer allmänna effektavgifterna för elkonsumenter innan regeringen pausade hela systemet – och nu råder stor oklarhet bland svenska hushåll hur framtiden ska se ut gällande effektavgifter.
Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna eller inte.
Elnätsbolagen ska alltså inte längre tvingas att införa de så kallade effekttarifferna den 1 januari 2027, men bakgrunden till reglerna var Sveriges sätt att implementera en EU-lagstiftning.
Det förklarar också varför frågan ännu inte är stängd.
Energimarknadsinspektionen har nu i uppdrag att utveckla modeller för hur effekttariffer kan användas i elnäten, vilket betyder att de kan komma tillbaka i någon form längre fram, även om tidsplanen nu är osäker.
Finland pekas ut som möjlig förebild
Nätproblematiken kvarstår dock, även om krav på avgiften inte längre gör det.
Kritiken mot effektavgifter i nuvarande form är skarp: de är svåra att förstå och ännu svårare att agera utifrån, särskilt för hushåll utan avancerade styrsystem.
I en debattartikel i Hallandsposten lyfter Torsten Nilsson och Håkan Larsson från Villaägarna, fram en finsk modell där effektavgift inte tas ut under 8 kW. De lyfter också att avgiften endast tillämpas i elområden med faktisk nätbelastning.
Debattörerna förslår att man utvecklar den finska modellen och istället för en mätpunkt per månad utgår från en genomsnitt av exempelvis sex mätpunkter.
Avgiften blir då både mer förutsägbar och begriplig, menar de. Modellen gör att normalhushållet kan leva som vanligt utan att behöva optimera varje vardagssituation – men där styrningen finns kvar när belastningen faktiskt är hög.
Kristoffer Matsson
Så fungerar den finska effektavgiftsmodellen
- Syftet är att minska belastningen på elnätet. En produkt med effektavgift ska i gengäld ha en lägre grundavgift (effektavgiften är alltså inte endast en extra kostnad utan ersätter en del av basavgiften).
- Avgiften tas ut för den del av förbrukningen som under en timme överstiger 8 kilowatt (tidigare 5, men justerades uppåt efter kritik) — det vill säga att normalhushållets vardagsanvändning ofta inte träffas av avgiften alls.
- De nya reglerna träder i kraft 2029, men bolagen kan tillämpa dem redan nu.
Källa: Yle
Sverige har 170 elnätsbolag och Energimarknadsinspektionen har ännu inte presenterat något nytt regelverk. Myndigheter har fått i uppdrag att upphäva de nuvarande föreskrifterna senast den 30 juni 2026, och ska ta fram förslag till en ny, mer enhetlig modell senast den 12 april 2027.
Nu återstår att se om vi kan hitta en "svensk modell" som gör alla nöjda. Vad tror du?
Mattias Malmqvist