USA ger varje nyfött barn 9 300 kronor investerat i aktieindex – professor vill se svensk motsvarighet
Från juli i år sätter den amerikanska staten in 1 000 dollar på ett sparkonto åt varje nyfött barn i landet. Kontot är ett slags investeringssparkont, där pengarna ska placeras i amerikanska aktieindex. En svensk nationalekonom hyllar idén och vill se en svensk motsvarighet.
Idén är långt ifrån ny. Enligt EFN införde Singapore "The Baby Bonus Scheme" redan 2001, Tony Blair sjösatte brittiska barnfonder 2002, och den amerikanska delstaten Connecticut ger 3 200 dollar vid födseln till barn från ekonomiskt svaga familjer.
Motiven skiftar, men logiken är densamma: låt avkastningen arbeta under hela uppväxten.
De så kallade Trump Accounts är ett slags investeringssparkonton där 1 000 dollar placeras i amerikanska aktieindex och är låsta tills barnet är vuxet. Godkända användningsområden är högre utbildning, köp av första bostad eller startkapital till eget företag, enligt Privata Affärer.
Professorn ser ett verktyg för utjämning
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, ser initiativet som ett sätt att lyfta botten i ägarfördelningen snarare än ett politiskt projekt.
Kritiker har pekat på att kontona kan öka klyftorna, eftersom föräldrar och släktingar får fylla på med upp till 5 000 dollar per år, och välbärgade familjer då kan bygga ett betydligt större startkapital.
Waldenström avfärdar argumentet med en enkel poäng: förmögna familjer sparar redan till sina barn och skulle fortsätta göra det oavsett om Trump Accounts existerar eller inte. Den verkliga nyttan uppstår när ett system skapas för dem som annars aldrig hade sparat.
Det skulle framför allt gynna de barn vars föräldrar av olika skäl inte sparar åt dem.
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet till Privata Affärer.
Sverige är fast i ett äldre spår
Något liknande politiskt förslag saknas helt i Sverige. Skiljelinjen i den inhemska debatten går enligt Privata Affärer mellan vänsterns krav på höjt barnbidrag och regeringens satsning på ISK, vars skattefria grundnivå nu uppgår till 300 000 kronor.
Liberalerna vill höja ISK-taket till 500 000 kronor, men inget av de etablerade blocken har lagt fram ett förslag riktat specifikt mot barns långsiktiga kapitalbildning. Medan de första amerikanska barnen får sina 1 000 dollar inbetalda i juli är den svenska politiska scenen fortfarande tyst i frågan.
1 000 dollar kan bli betydligt mer
Vid första anblick kan 1 000 dollar, motsvarande drygt 9 330 kronor, låta som en ganska blygsam summa. Men med aktiemarknadens historiska avkastning blir effekten över tid betydligt större.
Om pengarna investeras i ett brett aktieindex och växer med i genomsnitt 7 procent per år skulle de vara värda omkring 3 400 dollar, motsvarande 31 500 kronor, när barnet fyller 18 år, utan en enda extra insättning.
Med en avkastning på 10 procent per år, vilket ligger närmare den långsiktiga historiska utvecklingen för amerikanska aktier, växer samma 1 000 dollar till cirka 5 600 dollar, motsvarande 51 900 kronor.
Om föräldrarna fyller på lite varje månad
Skillnaden blir snabbt dramatisk om föräldrarna väljer och har möjlighet att månadsspara till sitt barn:
| Startkapital | Månadssparande (USD) | Månadssparande (SEK, kurs 9,3) | Slutvärde efter 18 år (USD) | Slutvärde efter 18 år (SEK) |
|---|---|---|---|---|
| 1 000 USD (9 322 kr) | 0 | 0 kr | 3 380 USD | 31 500 kr |
| 1 000 USD (9 322 kr) | 10 | 93 kr | 7 600 USD | 70 900 kr |
| 1 000 USD (9 322 kr) | 50 | 466 kr | 24 500 USD | 228 600 kr |
| 1 000 USD (9 322 kr) | 100 | 932 kr | 45 700 USD | 426 400 kr |
| 1 000 USD (9 322 kr) | 200 | 1 864 kr | 88 100 USD | 822 000 kr |
Antaganden: Startkapital 1 000 USD (9 322 kr), sparhorisont 18 år, 7 procents årlig avkastning och dollarkurs 9,322 SEK/USD.
Det illustrerar kärnan i idén: inte storleken på startkapitalet, utan kraften i att ge ränta-på-ränta nästan två decennier på sig att arbeta.
Dennis Jerkovic