USA:s skuld slår nytt rekord – här är länderna som sitter på mest amerikanska obligationer
USA:s statsskuld slog nytt rekord förra veckan och passerade 40 biljoner dollar. Samtidigt nådde de 30-åriga räntorna sin högsta nivå sedan 2007. Administrationens hopp står nu till att artificiell intelligens ska bidra till att lösa problemet.
Kontrasten är tydlig. Skulden växer och marknaden kräver allt högre räntor för att låna ut till den amerikanska staten, samtidigt som en trovärdig finanspolitisk plan saknas. Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, är enligt TT tydlig: någon övertygande väg framåt finns ännu inte.
Snöbollen rullar snabbare
Problemet är självförstärkande. Ju större skuldbördan blir, desto mer av budgeten går till räntor – vilket i sin tur driver skulden ännu högre.
Skattesänkningar har minskat intäkterna utan motsvarande besparingar. Doge-nedskärningarna har på vissa håll gått långt inom de diskretionära utgifterna, samtidigt som militäranslagen planeras öka. Utrymmet för ytterligare besparingar är därför begränsat.
De riktigt tunga posterna, pensioner och sjukvård, kräver dessutom breda politiska uppgörelser. Det bedömer Kopelman som extremt svårt i ett polariserat Washington, enligt TT.
När räntan på 30-åriga statsobligationer steg till 5,30 procent förra veckan svarade finansminister Scott Bessent med återköp av långfristiga obligationer, finansierade genom ny kortfristig upplåning. Kopelman beskriver lösningen som "ett tillfälligt plåster" som inte angriper grundproblemet.
Administrationens förhoppning är ju att man ska få en enorm produktivitetsskjuts av AI, och det kommer göra att tillväxten ökar så snabbt att då behöver man inte bekymra sig för då får man mer skatteintäkter.
Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, enligt TT.
Fordringsägarna är inte passiva åskådare
Skuldfrågan är också global eftersom stora delar av skulden ägs av länder med egna strategiska intressen. Enligt Visual Capitalist, baserat på amerikanska finansdepartementets uppgifter från juni 2026, äger Japan amerikanska statsobligationer för 1 117 miljarder dollar, följt av Storbritannien med 940 miljarder.
Kina, som 2013–2014 ägde över 1 300 miljarder dollar, har minskat innehavet till 633 miljarder och ligger nu trea.
Topp 10 - största utländska innehavarna av amerikanska statsobligationer:
| Placering | Land | Innehav (miljarder USD) |
|---|---|---|
| 1 | Japan | 1 117 |
| 2 | Storbritannien | 940 |
| 3 | Kina | 633 |
| 4 | Belgien | 483 |
| 5 | Kanada | 460 |
| 6 | Caymanöarna | 453 |
| 7 | Luxemburg | 434 |
| 8 | Frankrike | 390 |
| 9 | Irland | 354 |
| 10 | Taiwan | 303 |
Källa: Visual Capitalist / U.S. Treasury Department, juni 2026.
Japans stora innehav skapar samtidigt politiska spänningar. I slutet av juli gick USA in för att stabilisera yenen, i syfte att minska risken för japanska obligationsförsäljningar som skulle kunna pressa upp amerikanska räntor ytterligare. Det var USA:s första intervention på yenmarknaden sedan den asiatiska finanskrisen på 1990-talet.
Bessent har utlovat en plan för att hantera underskottet, möjligen redan på måndag. Kopelman är dock skeptisk till vad den kan åstadkomma när de strukturella problemen – växande räntekostnader, stora obligatoriska utgifter och politiska låsningar – består.
Dennis Jerkovic