Vab eller vobb? De förlorar minst på att ta hand om sina sjuka barn

Skillnaderna i förlorad inkomst och pension när föräldrar stannar hemma med sjuka barn är stora mellan olika yrken. En ofta förbisedd faktor är dock vilka yrkesgrupper som påverkas mer eller mindre där möjligheten att arbeta hemifrån har blivit avgörande för hur mycket vab påverkar familjens privatekonomi.
Efter pandemiåren har distansarbete blivit en möjlighet för vissa, medan andra saknar den flexibiliteten.
När barn drabbas av sjukdom tvingas många föräldrar välja mellan att vabba eller vobba (att jobba hemifrån samtidigt som man tar hand om sjuka barn), men vilka som drabbas hårdast ekonomiskt beror i hög grad på vilket yrke man har.
Yrket avgör möjligheten att vobba – och därmed förlusten
Under februari, ibland kallad ”vabruari”, ökar sjukfrånvaron bland barn och därmed också vabbandet bland föräldrar. Men enligt en sammanställning från bland annat Dagens PS är det stora skillnader i vem som faktiskt kan undvika inkomstbortfall.
Statistik som Säkra tagit del av visar att möjligheten att arbeta på distans, vobba, framför allt finns inom yrken som IT, HR och samhällsservice. Chefer och tjänstemän i dessa sektorer kan ofta fortsätta arbeta hemifrån även när barnen är sjuka, vilket gör att vab-dagar inte behövs registreras (och ingen inkomst därmed går förlorad).
För anställda inom yrken med större behov fysisk närvaro, exempelvis inom barnomsorg, skola, lager och serviceyrken, är möjligheten att vobba däremot mycket begränsad.
Dessa yrkesgrupper måste i regel stanna hemma från jobbet helt och hållet, vilket leder till direkt inkomstbortfall.
Möjligheten att vobba har i praktiken blivit en ny klass- och yrkesfråga. Alla föräldrar har inte samma chans att kombinera jobb och sjuka barn. Det påverkar både plånboken här och nu och pensionen längre fram.
Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra
Geografiska skillnader
Skillnaderna syns även geografiskt. I kommuner som Danderyd, Lidingö och Stockholm, där fler arbetar i akademiska yrken med större distansmöjligheter, är vabben rekordlåg.
I kommuner som Götene, Bollebygd och Vadstena är vabben betydligt vanligare, enligt genomgången.
Vill man gå ännu djupare och kika på könsfördelningen ser vi även där många mindre kommuner representerade för de fall där kvinnor tar ut flest vab-dagar, enligt data från Försäkringskassan.
Kommuner där kvinnor tar ut störst andel av vab-dagarna:
| Kommun | Kvinnor (dagar) | Män (dagar) | Andel vab-dagar kvinnor |
|---|---|---|---|
| Malå | 1 253 | 485 | 72 % |
| Årjäng | 3 928 | 1 632 | 71 % |
| Jokkmokk | 1 979 | 918 | 68 % |
| Strömstad | 4 917 | 2 337 | 68 % |
| Arvidsjaur | 3 051 | 1 464 | 68 % |
Källa: Försäkringskassan.
Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt
Vab innebär alltid en ekonomisk konsekvens, eftersom ersättningen från Försäkringskassan understiger ordinarie lön. Det leder till lägre inkomst och mindre pensionsavsättningar.
Säkras beräkningar visar att en person med en månadslön på 40 000 kronor som vabbar 20 dagar per år förlorar cirka 12 500 kronor i lön och pension. Med en inkomst på 70 000 kronor ökar den sammanlagda förlusten till drygt 47 000 kronor per år.
Om samma person återkommande tar huvudansvaret för vab under ett helt arbetsliv kan den ekonomiska effekten bli betydande. Förlorad pension och utebliven löneutveckling kan förstärka skillnaderna ytterligare.
“I takt med att vobbandet ökar riskerar klyftorna att växa mellan dem som kan arbeta hemifrån och dem som inte kan det. Det gör yrke och arbetsvillkor allt viktigare för ekonomin – både nu och vid pensionen – och för den som saknar möjlighet att vobba blir varje vab-dag en kostnad som byggs på år för år”. avslutar Säkra.

Råd för att minska vab-kostnaden
För att mildra de ekonomiska effekterna av vab rekommenderar Länsförsäkringar att föräldrar delar på vab-dagarna för att jämna ut den ekonomiska påverkan.
Om det inte är möjligt kan kompensationssparande eller överföring av premiepension vara alternativ.
En öppen diskussion om hushållets ekonomi och långsiktig planering framhålls också som viktigt. Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, föreslår fem åtgärder för att hantera vab och samtidigt säkra framtiden:
- Dela på vabben för att fördela de ekonomiska konsekvenserna.
- Prata igenom hur vab påverkar hushållets ekonomi.
- Inför kompensationssparande om en förälder tar fler vab-dagar.
- Överför premiepension till den som vabbar mest.
- Den med högre inkomst kan amortera extra på bolånet som kompensation.
Enligt analyser från Länsförsäkringar och Saco bidrar vab, tillsammans med andra faktorer, till att ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden består.
Den som saknar möjlighet att vobba påverkas hårdast, både på kort och lång sikt.


