Var tredje svensk tror sig klara krisen bättre än genomsnittet – men hälften är oförberedda
Mer än var tredje svensk är övertygad om att de skulle klara en allvarlig kris bättre än genomsnittet. Ändå har nästan hälften av landets hushåll inte gjort en enda förberedelse.
Det psykologiska gapet är slående. Självförtroendet är högt, den faktiska beredskapen låg, och den finansiella delen är den mest försummade av alla.
Ekonomin är den bortglömda delen
Rapporten "Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn", utgiven av Sparbankernas Riksförbund, bygger på en riksrepresentativ undersökning och blottlägger en tydlig paradox.
När det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen.
Björn Elfstrand, vd Sparbankernas Riksförbund.
Siffrorna bekräftar bilden. Hela 45 procent uppger att de har kontanter hemma som en del av sin krisberedskap, och av dem är det bara en mindre andel som har en reserv av någon egentlig storlek.
Var fjärde svensk skulle snabbt få ekonomiska problem om betalningssystemen slutar fungera. Det är inte ett abstrakt hot: fyra av tio tror dessutom att Sverige kan befinna sig i kris eller krig inom de närmaste åren.
Finansiell krisberedskap handlar om mer än kontanter – det handlar om ekonomiska marginaler och en plan för det oförutsedda. I dag ser vi ett glapp mellan människors upplevda trygghet och deras faktiska förberedelser.
Björn Elfstrand, vd Sparbankernas Riksförbund.
Drygt fyra av tio uppger att de behöver bättre information om hur man förbereder sig ekonomiskt inför en kris.
Tre steg som faktiskt gör skillnad
Enligt Christina Sahlberg, privatekonom på Privata Affärer, handlar finansiell krisberedskap om robusthet i vardagsekonomin, inte om att måla upp katastrofscenarier.
Här är Sahlbergs tre tips för att krisbereda din ekonomi:
- Ha minst två kort från olika banker och olika kortutgivare, exempelvis ett Visa och ett Mastercard. Om ett system ligger nere fungerar betalningarna ändå.
- Ha ett par hundralappar upp till någon enstaka tusenlapp hemma i mindre valörer. Inga stora summor krävs, men kontanter i rätt valör kan vara avgörande vid kortare driftstopp.
- Bygg en buffert på ett sparkonto som täcker minst tre månaders utgifter. Det skyddar mot allt från försenad lön till digitala systemkrascher.
Två vanliga frågor förtjänar ett tydligt svar. Hemförsäkringen gäller inte vid krig, det är branschstandard. Bolånet måste däremot betalas så länge banksystemet fungerar och låntagaren har möjlighet, även om banker kan besluta om tillfälliga lättnader i ett skarpt läge.
En åtgärd som ofta förbises är bankfullmakter. Enligt Leksands Sparbanks checklista bör fler vuxna i hushållet se till att giltiga fullmakter finns registrerade i banken, så att ärenden kan hanteras även om någon är frånvarande eller inte kan agera.
Så stärker du din finansiella krisberedskap
Budget & sparande:
- Ha sparade pengar som täcker minst tre månaders utgifter.
- Betala av lån med hög ränta för att minska din ekonomiska sårbarhet.
- Identifiera vilka utgifter som är nödvändiga – och var du kan skära ned vid behov.
Betalningar & tillgång till pengar:
- Ha minst två kort från olika banker och kortutgivare (t.ex. ett Visa och ett Mastercard).
- Se till att fler vuxna i hushållet har fullmakter registrerade i banken.
- Ha mer än en giltig e-legitimation och flera sätt att koppla upp dig mot internet.
Kontanter:
- Ha kontanter hemma så att du klarar dig i minst en vecka – räkna på mat, drivmedel och medicin.
- Förvara dem i mindre valörer – växel kan vara svårt att få tag på.
Krisförråd & praktiska förberedelser:
- Ha mat, mediciner och drivmedel hemma för minst en vecka, samt en powerbank vid elavbrott.
- Förvara viktiga dokument, telefonnummer och minst två fysiska ID-handlingar utskrivna på papper – kontrollera giltighetstiden.
- Glöm inte husdjur – ha foder, vatten och mediciner för minst en vecka.
Håll dig informerad:
- Följ myndigheternas råd via krisinformation.se.
Daniel Åstrand