Var tredje svensk tvingas ändra sommarplaner – av ekonomiska skäl

Tre av tio svenskar har de senaste två åren fått ställa in eller skära ned på sina sommarplaner på grund av ekonomin. Den här sommaren uppfattar 23 procent sin plånbok som tunnare än förra året – men nästan var femte väljer att genomföra semestern ändå oavsett konsekvenserna.

Det ekonomiska trycket på svenska hushåll slutar inte vid räkningarna. Det syns nu i semesterplanerna.

Minoriteten kämpar – men är tillräckligt stor för att räknas

Enligt en undersökning genomförd av YouGov på uppdrag av Plus1 uppger 31 procent av svenska konsumenter att de tvingats ändra eller ställa in sommarplaner under de senaste två åren. Den vanligaste åtgärden har varit att ställa in mindre aktiviteter och utflykter, vilket 14 procent uppger.

Ytterligare 9 procent har ställt in både resor och aktiviteter. Lika stor andel har skurit bort enbart de större resorna.

Inför 2026 uppger 23 procent att deras ekonomiska situation är sämre än förra sommaren. Visserligen ser 26 procent en förbättring, och hälften av de tillfrågade upplever att läget är ungefär detsamma.

Bilden är alltså inte dramatisk för majoriteten, men att över 1 av 5 ser en försämring i sin ekonomi är ett tecken på ett fortsatt ekonomiskt tryck hos en betydande andel av den svenska befolkningen, även om fler ser en positiv förändring.

Marcus Sätherström, ekonomiskribent Plus1.

Strutsekonomi kan slå tillbaka under hösten

Om ekonomin försämras ytterligare är shopping den post flest är beredda att offra först, enligt undersökningen. 22 procent pekar ut shopping, tätt följt av resor på 21 procent.

Men lika stor andel, 21 procent, uppger att de tänker genomföra sommaren som planerat oavsett ekonomiskt läge. Det är det beteendet som Marcus Sätherström kallar strutsekonomi.

Att nästan var femte svensk uppger att de tänker genomföra sommaren ändå oavsett ekonomi visar att semestern har ett högt skyddsvärde i hushållsbudgeten, men det kan också innebära problem senare under året när ekonomin hinner ikapp. Klassisk strutsekonomi.

Marcus Sätherström

Sammantaget känner 38 procent en viss eller stor oro för att pengarna inte ska räcka till semestern. Majoriteten, 62 procent, uppger att de är lite eller inte alls oroliga.

Finansieringen av sommaren lutar tungt mot löpande inkomst: 46 procent räknar med det. Drygt 22 procent planerar att ta av långsiktigt sparande eller buffert och 7 procent hoppas på skatteåterbäringen.

Andelen som aktivt planerar att låna är liten men inte obefintlig: 6 procent via kreditkort och knappt 1 procent via annat lån. För hushåll som väljer att blunda för ekonomin nu riskerar hösten att bli en tuff uppgörelse med verkligheten.