Varningen inifrån: Europa tappar snabbt inom läkemedel

Ordförandena för nio av världens största läkemedelsbolag har skickat ett gemensamt öppet brev till EU och nationella regeringar. Budskapet är hårt: Europa håller på att förlora kapplöpningen om framtidens läkemedelsindustri – och klockan tickar.

Brevet daterat den 22 september bär namnen från styrelserna i AstraZeneca, Boehringer Ingelheim, Chiesi Group, Ipsen, GSK, Novo, Novartis, Roche och Sanofi. Att bolag på denna nivå koordinerar ett sådant offentligt upprop är ovanligt och understryker allvaret i situationen.

Europa har tappat en tredjedel av sin FoU-position på 35 år

Siffrorna i brevet lämnar lite utrymme för tolkningar. Europas andel av global läkemedels-FoU har krympt från 43 procent år 1990 till 31 procent idag, och trenden pekar fortsatt nedåt.

Andelen kommersiella kliniska prövningar har halverats på ett decennium till magra 9 procent. Under samma period har Kina gått om Europa inom kliniska prövningar, läkemedelspatent och utveckling av nya läkemedel.

Enligt Finwire har över 600 miljarder dollar i läkemedelsinvesteringar aviserats i USA och Kina enbart under de senaste två åren. Europa väntar fortfarande på ett svar.

Patienterna betalar priset redan nu

Det här handlar heller inte bara om statistik. Ungefär 40 procent av alla nyligen godkända behandlingar når aldrig europeiska patienter överhuvudtaget.

De behandlingar som faktiskt når marknaden gör det efter en genomsnittlig väntetid på nära 600 dagar. Brevet konstaterar att canceröverlevnad i Europa är lägre än i USA och kopplar det direkt till trögheten i systemet.

Bolagen jämför läkemedel med försvar och energi och uppmanar Europas ledare att sluta behandla mediciner som en kostnad att pressa ned. Mario Draghi varnade i sin rapport om europeisk konkurrenskraft för en "långsam agoni" för strategiska sektorer, och brevet lånar formuleringen för att ge varningen politisk tyngd.

Möjligheten finns dock kvar. Enbart inom kliniska prövningar beräknas Europa kunna frigöra 53 miljarder euro och skapa 82 000 jobb om gapet mot USA och Kina stängs. Avgörande beslut måste fattas av nationella regeringar snarare än av EU ensamt, och brevet uppmanar ledarna att agera innan investeringsflödena permanentas någon annanstans.