VEFs vd om fler exits och återköp: ”Vi är inte tvingade att sälja något”
VEF har löst sin obligationsskuld och riktar nu fokus mot återköp av egna aktier. Samtidigt arbetar investmentbolaget med flera möjliga exits. I en intervju med Börskollen berättar vd Dave Nangle om utvecklingen i storinnehavet Creditas, planerna för kapitalallokeringen och vilka milstolpar aktieägarna bör följa framöver.
VEF investerar i onoterade fintechbolag med tyngdpunkt i Brasilien, Mexiko och Indien. Vid utgången av tredje kvartalet uppgick substansvärdet till 3,94 kronor per aktie, en ökning med 1,5 procent under kvartalet. Aktien handlades samtidigt till en substansrabatt på drygt 54 procent.
Det största innehavet är brasilianska Creditas, som står för drygt hälften av portföljvärdet. Under andra kvartalet ökade bolagets intäkter med 30 procent och låneportföljen med 26 procent jämfört med året före. Parallellt förbättras effektiviteten genom AI och automatisering, medan bolaget förbereder sig för en framtida börsnotering.
För VEF handlar nästa steg om att omsätta portföljens utveckling i fler försäljningar och kapital till aktieägarna. Nangle uppger att bolaget arbetar med två eller tre möjliga exits under de kommande 12–18 månaderna. Med den stora substansrabatten ser han återköp som det mest självklara sättet att använda ytterligare överskottskapital, men betonar samtidigt vikten av tålamod när innehav ska säljas.
Kan du kort beskriva VEF och er strategi?
VEF är ett svenskt börsnoterat investmentbolag, likt Latour eller Kinnevik. Vi har ett tydligt fokus: digitala finansiella tjänster, eller fintech, på stora och snabbväxande tillväxtmarknader med en ung befolkning, som Brasilien, Mexiko och Indien.
Vi investerar i tillväxtmarknadernas motsvarigheter till Fortnox, Klarna och Revolut. Det har vi gjort i tio år, och vi är noterade på Nasdaqs huvudlista i Sverige. Våra största innehav är Creditas inom säkerställd utlåning i Brasilien, Konfío, som erbjuder digitala finansiella tjänster för småföretag i Mexiko, och Juspay inom betalningar i Indien.
Mexiko, Brasilien och Indien är era största marknader. Vad gör dem särskilt attraktiva för fintech, och vilka är de största utmaningarna?
Marknaderna skiljer sig åt, men de har flera gemensamma drag. För det första är de stora och folkrika. Brasilien har exempelvis över 200 miljoner invånare. Vi tittar även på Filippinerna och Mellanöstern, där det också finns stora och folkrika tillväxtmarknader.
Befolkningen är yngre än på de utvecklade europeiska marknaderna, vilket generellt innebär att den är mer teknikvan. Det är ekonomier där det digitala kommer först. Marknaderna är också underpenetrerade, och BNP-tillväxten är generellt högre. Indiens BNP har vuxit med 6–8 procent per år de senaste åren. Det är de övergripande faktorerna som lockar oss.
Brasilien, där nästan 60 procent av vår portfölj finns, är enligt oss en av världens bästa fintechmarknader. Centralbanken stöttar fintech, och de flesta brasilianare använder finansiella tjänster. Däremot är tjänsterna ofta dåliga, med höga priser och bristande användarupplevelse. Där finns ett stort gap för fintech att fylla.
Indien är en större men betydligt mer reglerad marknad, där regeringen har stöttat fintech genom kostnadsfria betalningar och digital infrastruktur. Mexiko ligger någonstans mittemellan. En fördel för oss som investerare är också att konkurrensen om att hitta och investera i vinnarna är mindre.
Utmaningen är det politiska bruset, med svängningar från yttersta högern till yttersta vänstern. Det ser vi just nu i Brasilien, där valrörelsen är i full gång. Lyckligtvis ser det ut som att Brasilien rör sig åt höger politiskt. Marknaderna har stigit, räntorna ser ut att gå ned och valutan har stärkts.
Men politiken skapar volatilitet, och makroläget är något svagare än på utvecklade marknader. Vi försöker se förbi bruset, välja vinnarna och investera långsiktigt.
Ni rapporterade för tredje kvartalet i morse. Hur skulle du sammanfatta kvartalet?
Substansvärdet är i stort sett oförändrat, både jämfört med föregående kvartal och sedan årsskiftet. Men det intressanta ligger i utvecklingen i portföljen.
Creditas, som i dag utgör över hälften av substansvärdet, har ökat tillväxttakten kvartal efter kvartal. Intäkterna växer med 30 procent och låneportföljen med 26 procent jämfört med föregående år. För 18 månader sedan var tillväxten ensiffrig.
På sista raden syns samtidigt effekterna av AI-drivna effektiviseringar. Antalet anställda har minskat med 33 procent det senaste året och med över 50 procent sedan toppen. Det är ett bolag som förbereder sig för en börsnotering.
Även i övriga portföljen händer mycket. Abhi planerar att inom kort börsnotera sitt pakistanska dotterbolag. Juspay, ett av våra snabbast växande bolag, får nu 20 procent av intäkterna från marknader utanför Indien. Det ger bolaget en ny tillväxtmotor.
Under kvartalet löste vi dessutom vår obligation. Vi är nu obligationsfria och har i stället en revolverande kreditfacilitet. Vi sa till marknaden att vi skulle leverera exits, och vi har betalat av obligationsskulden.
I takt med att vi genomför ytterligare exits och stärker balansräkningen kommer vi att köpa tillbaka aktier och återföra kapital till aktieägarna. Aktien handlas till en betydande rabatt mot substansvärdet, och återköpen är ett sätt att få aktiekursen tillbaka till en bra nivå.
Vad innebär den planerade börsnoteringen av Abhis pakistanska dotterbolag för er?
Vi investerade 1 miljon dollar i Abhi för ungefär fem år sedan, när det bara fanns ett blankt papper och en grundare. Vi trodde på grundaren och teamet och såg möjligheten på marknaden. Sedan dess har Abhi gått från noll till ett betydande och lönsamt bolag.
Genom att notera det pakistanska dotterbolaget lokalt kan Abhi ta in kapital direkt i dotterbolaget på den lokala marknaden och samtidigt stärka varumärket.
För oss innebär noteringen inget kapital tillbaka. Däremot är den en viktig milstolpe och ett stort steg för Abhi i arbetet med att vinna den pakistanska marknaden för digitala banktjänster.
Hur skulle du beskriva Creditas utveckling under det senaste kvartalet?
Mycket bra. Jag är förstås partisk som vd, men siffrorna ljuger inte. Creditas har haft en mycket stark utveckling under de senaste nio kvartalen. För varje kvartal blir bolaget stegvis starkare och växer lite snabbare.
Tillväxten på 25–30 procent jämfört med föregående år, effektiviseringarna och de lägre kundanskaffningskostnaderna är en del av den plan som Sergio och hans team tog fram för nästan tre år sedan och som de nu levererar på.
Till det kommer möjligheterna i Brasiliens makroekonomi. Räntorna har fallit från 15 till 13,75 procent, och marknaden räknar med ytterligare tre till fem sänkningar. Fallande räntor är bra för Creditas verksamhet, tillväxt och marginaler. Vi ser därför fram emot vad 2027 kan innebära för bolaget.
Vad letar ni efter när ni investerar, och vilka konkurrensfördelar utmärker era mest framgångsrika innehav?
Först och främst grundarna. Våra mest framgångsrika bolag, som Creditas, Juspay och Abhi, har också de starkaste grundarna. Vi lägger mycket tid på att hitta dem. Vi tittar även på teamen runt dem och på de lokala riskkapitalpartnerna.
Vidare söker vi stora marknader, som Indien, Brasilien, Mexiko och Pakistan, med potential för stora utfall. Bolagen ska också ha starka och varaktiga konkurrensfördelar.
Creditas bedriver säkerställd utlåning i Brasilien, vilket är en svår verksamhet, och är i praktiken ensamt om det på den privata sidan. Solfácil är ledande inom solenergi i Brasilien, med verksamhet inom distribution och finansiering. Det handlar om att kombinera starka team med stora marknader och tydliga konkurrensfördelar.
Vi sitter i de här bolagens styrelser och arbetar nära dem. När vi gillar det vi ser skjuter vi till mer kapital, vilket vi har gjort i bland annat Abhi, Juspay och Creditas.
I somras uttryckte du tilltro till fler exits under 2026 och 2027. Hur ser utsikterna ut i dag, och vad avgör när ni säljer ett innehav?
Tilltron är densamma. Den bygger på att vi har levererat flera exits under de senaste 18–24 månaderna efter att ha lovat det, och på vad vi ser från potentiella köpare samt möjligheterna till börsnoteringar och sekundärförsäljningar.
Mycket ligger i våra egna händer. Vi är inte tvingade att sälja något och befinner oss i en stark position. Vi vill ta rätt erbjudande för rätt bolag vid rätt tidpunkt, vilket vi har gjort med Juspay, Gringo och BlackBuck.
Jag skulle kunna göra en exit i morgon, men det finns inget behov av att pressa fram något. Jag är hellre tålmodig. Vi arbetar med två eller tre spår för de kommande 12–18 månaderna som vi har stor tilltro till. Samtidigt är det privata marknader, där saker kan gå både snabbt och långsamt, så jag vill inte lova för mycket.
Aktien handlas till rabatt mot substansvärdet. Ni har tidigare prioriterat att minska skulden. Är återköp nästa steg i kapitalallokeringen?
Ja, det är tanken. Obligationen hjälpte oss genom en period då vi behövde kapital. Kapitalallokeringens första regel är att betala av skulden, särskilt när man har en onoterad portfölj. Därefter tittar man på aktiekursen.
Om aktien handlades till substansvärdet eller till en premie vore det inte läge för återköp. Men eftersom aktien har handlats till en rabatt på 50 procent ser vi återköp som det mest självklara sättet att använda ytterligare kapital som kommer in.
Det är vår syn, och utifrån mina samtal med aktieägare vet jag att den också delas. Jag har dessutom sett hos många andra investmentbolag att det är rätt väg att gå.
Vi gillar vår portfölj mycket. Att köpa tillbaka våra aktier till rabatt med överskottskapital är därför helt logiskt.
Vilka milstolpar bör aktieägarna hålla ögonen på under de kommande 12–18 månaderna?
För mig har milstolparna snarare handlat om stegvisa framsteg än om en eller två stora händelser. Jag skulle fortsätta att följa resultaten från bolagen, framför allt Creditas, som blir större, starkare och mer lönsamt för varje kvartal.
Fortsätter den utvecklingen ökar sannolikheten för en börsnotering. En sådan notering skulle vara en positiv likviditetshändelse för VEF.
Därefter bör man hålla ett öga på Konfío och Juspay. Juspays internationella verksamhet kan bli en mycket stor del av affären, och där kommer vi att hålla investerarna uppdaterade.
För Konfío hoppas jag att vi inom en inte alltför avlägsen framtid får goda nyheter kring tillgången till en banklicens, vilket vore mycket positivt för bolaget. Det kan alltså komma både stegvisa framsteg och mer händelsedrivna milstolpar i våra tre största innehav
Viktor Söderberg
Laddar kommentarer…