Vinnarformeln: Aktierna som klår snittet

Fonder och index som bygger på fritt kassaflöde har utvecklats bättre än breda aktiemarknadsindex under flera marknadsklimat. Analys av S&P Global visar att bolag med stabilt kassaflöde uppvisar högre avkastning och lägre risk, något som även fått genomslag på Stockholmsbörsen.

Bolag som systematiskt genererar överskott i sin verksamhet har blivit eftertraktade investeringar, särskilt när marknadsläget är osäkert.

Nya index och fonder har tagit fasta på företag med uthålligt fritt kassaflöde, vilket nu även påverkar exponeringen mot svenska aktier.

Fritt kassaflöde som urvalskriterium

Kärnan i så kallade kassaflödesaristokrater är att företagen under minst tio år i följd uppvisat positivt fritt kassaflöde. Det fria kassaflödet beräknas som nettot av kassaflödet från den löpande verksamheten minus investeringar, vilket ger en bild av företagets verkliga intjäningsförmåga.

Enligt S&P Global utvärderas bolagen utifrån tre centrala kriterier: tio år av oavbrutet positivt fritt kassaflöde, höga kassaflödesmarginaler (fritt kassaflöde i relation till omsättning) och stark avkastning på investerat kapital (ROIC), båda genomsnittligt beräknade över fem år.

Sådan uthållighet anses enligt S&P Global indikera både finansiell styrka och effektivitet, vilket ger bolagen större flexibilitet att exempelvis dela ut vinst eller återinvestera i tillväxt.

Prestation i olika marknadsmiljöer

En genomgång från Privata Affärer visar att kassaflödesaristokrater i både USA och globalt har gett högre genomsnittlig avkastning och lägre volatilitet än breda index, särskilt i perioder med fallande tillväxt och inflation.

I perioder med stigande tillväxt och fallande inflation uppgick den årliga snittavkastningen för amerikanska kassaflödesaristokrater till 26,1 procent, jämfört med 26,3 procent för S&P 500.

Det globala kassaflödesindexet visade 28,9 procent, medan världsindex låg på 27,9 procent.

Årlig snittavkastning i olika marknadsmiljöer:

Källa: Privata Affärer / S&P Global.

Svenska aktier och fondexponering

Flera svenska bolag har kvalificerat sig för indexen över kassaflödesaristokrater, enligt Privata Affärer.

De tre största svenska bidragen på Stockholmsbörsen är Astra Zeneca, Atlas Copco och Investor, där Sveriges indexvikt uppgår till sex procent. Enligt Privata Affärer innefattar det europeiska indexet för närvarande 21 svenska aktier.

På svenska sparplattformar finns tillgång till två börshandlade fonder (ETF:er) som följer S&P:s kassaflödesindex: SPDR S&P Developed Quality Aristocrats UCITS (globalt) och SPDR S&P 500 Quality Aristocrats UCITS (USA), båda från State Street.

Tekniksektorn utgör en betydande del av dessa index, cirka 40 procent, vilket enligt börsexperten Pär Ståhl är viktigt att ta hänsyn till vid portföljsammansättning.

Fritt kassaflöde är ett underskattat urvalskriterium, trots att det historiskt fungerat väl över cykler.

Pär Ståhl, börsexpert.

10 svenska kassaflödesaristokrater:

Källa: Privata Affärer / State Street (4/3). Aktierna som tar plats i ETF:en SPDR S&P Europe Quality Aristocrats sorterade efter deras portföljvikt.

Anses ge en mer rättvis bild

Kassaflödet anses ge en mer rättvisande bild av bolagets faktiska intjäning än redovisat resultat, eftersom det inte lika lätt kan påverkas av bokföringsmässiga justeringar.

Ett undantag är aktiebaserad ersättning, särskilt vanligt i teknikbolag, där effekten på kassaflödet kan variera beroende på analysmetod.

Sedan lanseringen av de nya kassaflödesindexen i september 2024 har dessa utvecklats starkare än S&P 500.

S&P:s analytiker framhåller dock att tidigare jämförelser bygger på hypotetisk backtesting och bör tolkas med försiktighet.