Danske Bank fortsätter att förorda balanserad risk i portföljen
Danske Bank fortsätter att förorda en balanserad risk i portföljen då geopolitisk risk är svår och oberäknelig att prognostisera. Enskilda uttalanden och händelser kan leda till stora kursrörelser på marknaden.
"Att försöka tajma detta är omöjligt. Vi anser att det bästa sättet att hantera situationen är att ha en långsiktig strategi, och att eftersträva en risk som är hanterbar oavsett om börsen stiger eller sjunker framöver. En global portfölj med god riskspridning innebär mindre risk för stora värdesvängningar", skriver sparekonomen Maria Landeborn.
Vid sidan av Ukrainakriget står inflation och penningpolitik i fokus.
"Tillväxten kan bli lägre än väntat framöver på grund av kriget, men inflationen väntas fortsätta att stiga. De senaste nyheterna från Kina om omfattande utbrott av covid-19 och nya nedstängningar kan sätta ytterligare press på globala leveranskedjor, och därmed bidra till ett ökat pristryck", skriver Landeborn.
Hon tar också upp ECB:s besked i förra veckan om att stödköpen avslutas tidigare än väntat, vilket öppnar upp för en första räntehöjning tidigare än vid decembermötet. För svenskt del kom i morse nya inflationssiffror som visade en betydligt högre siffra än vad både Riksbanken och analytiker räknat med, vilket bör få konsekvensen att Riksbanken ser över inflationsprognosen och justerar räntebanan uppåt.
Den här veckan släpper Fed ett nytt räntebesked på onsdag kväll och Danske Bank förväntar sig att styrräntan i ett första steg höjs med 25 punkter. Inflationen i USA uppgick till 7,9 procent i februari och de stigande energipriserna innebär att inflationssiffran lär stiga ytterligare framöver, skriver Landeborn.
"Att försöka tajma detta är omöjligt. Vi anser att det bästa sättet att hantera situationen är att ha en långsiktig strategi, och att eftersträva en risk som är hanterbar oavsett om börsen stiger eller sjunker framöver. En global portfölj med god riskspridning innebär mindre risk för stora värdesvängningar", skriver sparekonomen Maria Landeborn.
Vid sidan av Ukrainakriget står inflation och penningpolitik i fokus.
"Tillväxten kan bli lägre än väntat framöver på grund av kriget, men inflationen väntas fortsätta att stiga. De senaste nyheterna från Kina om omfattande utbrott av covid-19 och nya nedstängningar kan sätta ytterligare press på globala leveranskedjor, och därmed bidra till ett ökat pristryck", skriver Landeborn.
Hon tar också upp ECB:s besked i förra veckan om att stödköpen avslutas tidigare än väntat, vilket öppnar upp för en första räntehöjning tidigare än vid decembermötet. För svenskt del kom i morse nya inflationssiffror som visade en betydligt högre siffra än vad både Riksbanken och analytiker räknat med, vilket bör få konsekvensen att Riksbanken ser över inflationsprognosen och justerar räntebanan uppåt.
Den här veckan släpper Fed ett nytt räntebesked på onsdag kväll och Danske Bank förväntar sig att styrräntan i ett första steg höjs med 25 punkter. Inflationen i USA uppgick till 7,9 procent i februari och de stigande energipriserna innebär att inflationssiffran lär stiga ytterligare framöver, skriver Landeborn.