21 miljarder aktier under lock-up släpps snart fria – risk för fallande aktiekurser?

Under mars månad löper inlåsningsavtal ut i sex noterade företag, vilket kan påverka handeln och aktiekurserna. Bland de berörda återfinns Boozt, Intea och Mildef där stora aktieposter blir möjliga att sälja på marknaden.

Utgången av inlåsningsavtal innebär att tidigare begränsade aktieägare nu fritt kan sälja sina aktier.

Under mars månad frisläpps aktier värda 21 miljarder kronor på Stockholmsbörsens listor över stora och medelstora bolag, enligt Dagens industri, som har identifierat flera börsbolag där denna förändring kan leda till ökat säljtryck under den kommande perioden.

Så fungerar lock-up och dess marknadspåverkan

Ett så kallat lock-up-avtal, eller inlåsningsavtal, är en tidsperiod efter en börsnotering då insiders och tidiga investerare inte får sälja sina aktier.

Syftet med ett lock-up-avtal är att undvika ett stort utbud av aktier direkt efter noteringen, vilket enligt Investopedia kan pressa aktiekursen.

Lock-up-perioden varar vanligen mellan 90 och 180 dagar, men kan ibland vara längre. När avtalet löper ut kan en ökning av antalet säljorder leda till kursrörelser, särskilt om stora aktieposter släpps ut på marknaden samtidigt.

Flera storägare kan sälja

Bland bolagen där inlåsningsavtal närmar sig slutet återfinns bland annat lager- och industrifastighetsbolaget SLP, enligt Dagens industri.

Här avser det främst aktier som blev låsta i samband med en riktad emission i december. Majoriteten av dessa innehas av medgrundarna, men risken för omfattande försäljningar bedöms som låg enligt Dagens industri.

Hos klädåterförsäljaren Boozt är det investmentbolaget Ferd, bolagets näst största ägare, som nu får möjlighet att sälja ytterligare aktier.

Ferd har tidigare avyttrat aktier för cirka 400 miljoner kronor och har varit aktiv på både köp- och säljsidan. Trots att aktiekursen har utvecklats svagt sedan senaste försäljningen, bedöms möjligheten för fortsatta avyttringar som påtaglig.

I Röko löper inlåsningsavtalen ut för flera ledande befattningshavare och styrelseledamöter, men deras innehav är överlag relativt små.

Den största enskilda posten tillhör investeringsansvarige Anders Nordby, men utifrån kursutvecklingen är det osäkert om någon större försäljning är aktuell.

Institutionella ägare och grundare bland säljare

Fastighetsbolaget Intea får se inlåsta poster motsvarande närmare en tredjedel av bolagets aktier frigöras. Det är främst institutionella ägare, såsom olika pensionsstiftelser, som nu kan sälja sina aktier.

Dagens industri menar att dessa ägare troligen kommer att fortsätta sälja, men utan någon större brådska.

I Mildef öppnas möjligheten för medgrundaren Marianne Trolle att minska sitt innehav, efter att tidigare ha sålt aktier för omkring 200 miljoner kronor. Hon har också lämnat styrelsen och det finns enligt Dagens industri en risk att ytterligare försäljningar kan ske.

För Asker Healthcare innebär utgångna inlåsningsavtal att aktier hos både huvudägaren Interogo och ledningspersoner blir fria att säljas. Trots att kursen är lägre än vid noteringen, kan vissa vilja realisera vinster, enligt Dagens industri.

Historiskt har utgångna inlåsningsavtal ofta fungerat som en katalysator för kortsiktiga kursrörelser – men effekten varierar kraftigt mellan bolag. I slutändan avgörs utvecklingen av ägarnas agerande och marknadens riskaptit.

För den långsiktige investeraren kan eventuella kursreaktioner därför innebära både risk och möjlighet.