Äga en indexfond eller aktiv fond? Historiken ger ett tydligt svar

Över tio år var 82 procent av de aktivt förvaltade Sverigefonderna sämre än sitt jämförelseindex. Ändå slog en majoritet av fonderna index under fyra av de senaste elva åren. Historiken visar varför enstaka starka år sällan räcker hela vägen.

Indexfond eller aktiv fond? Frågan delar sparare i två läger, men till skillnad från många andra sparfrågor går den att pröva mot verkligheten.

Det har indexleverantören S&P Dow Jones Indices gjort sedan 2002 i rapportserien SPIVA, som jämför aktivt förvaltade fonder med deras jämförelseindex. Den senaste upplagan av SPIVA Europe Scorecard bygger på data till och med den 30 juni 2026 och omfattar drygt 100 svenska aktiefonder.

År för år vann de aktiva fonderna ibland

Börjar man med ett år i taget är bilden mer blandad än många tror. Under 2015, 2017, 2020 och 2021 slog en majoritet av de aktiva Sverigefonderna sitt index.

Bäst gick det 2021, då bara 38 procent av fonderna var sämre än börsen. Men redan två år senare hade pendeln svängt hela vägen tillbaka till 95 procent.

Andel aktiva Sverigefonder som var sämre än index, år för år:

Källa: S&P Dow Jones Indices, SPIVA Europe Mid-Year 2026. Jämförelseindex: S&P Sweden BMI.

De senaste åren sticker ut åt andra hållet. Under 2023, 2024 och 2025 var mer än åtta av tio Sverigefonder sämre än index.

Över tio år vänder bilden helt

Att de aktiva fonderna ändå förlorar på lång sikt beror på att vinnarna sällan är desamma år efter år. De goda åren räcker därför inte för att väga upp de dåliga.

Resultatet syns tydligt i det längre perspektivet. Över tio år var 82 procent av fonderna sämre än S&P Sweden BMI, ett brett mått på hela Stockholmsbörsen.

Samma mönster gäller på kortare sikt. Över fem år var andelen 77 procent och över tre år 87 procent.

Omsatt i kronor blir skillnaden konkret. Den genomsnittliga aktiva Sverigefonden gav 10,34 procent per år under tio år, medan index gav 11,99 procent per år.

Med 100 000 kronor insatta för tio år sedan hade snittfonden vuxit till cirka 267 500 kronor. Samma belopp i index hade i stället blivit cirka 310 300 kronor, alltså cirka 43 000 kronor mer.

Här finns dock en reservation. Fondernas avkastning är räknad efter avgifter medan index saknar avgift helt, men eftersom även en indexfond kostar, ofta omkring 0,2 - 0,4 procent i avgift, blir skillnaden i praktiken något mindre.

Även de bästa fonderna vann med liten marginal

Lika talande som andelen förlorare är hur lite vinnarna faktiskt vann. Den fond som låg precis på gränsen till bästa fjärdedelen gav 12,25 procent per år under tio år.

Att tillhöra den bästa fjärdedelen av alla Sverigefonder räckte alltså för att slå börsen med bara 0,26 procentenheter om året. Medianfonden, den som låg exakt i mitten, hamnade i stället nästan en hel procentenhet efter index med 11,00 procent per år.

Historiken suddar ut förlorarna

Siffrorna ovan blir ännu mer anmärkningsvärda när man ser vilka fonder som inte längre finns kvar. Av de 108 svenska aktiefonder som fanns för tio år sedan återstod bara 59 procent i juni 2026.

Omkring 44 fonder har alltså lagts ned eller slagits ihop med andra under perioden. Mätningen räknar dem som förlorare, eftersom de var ett verkligt val för den som investerade för tio år sedan.

Det är en viktig skillnad mot vanliga fondlistor, som bara visar dagens överlevare. Nedlagda fonder har ofta gått sämre, så utan dem ser de aktiva fondernas historik ljusare ut än den varit.

Utomlands är historiken ännu tydligare

Om Sverigefonderna har haft det svårt har de aktiva fonderna med inriktning mot andra marknader haft det ännu svårare. Över tio år var 98 procent av de euronoterade globalfonderna sämre än sitt index.

För USA-fonderna var andelen nästan lika hög, 97 procent.

Andel aktiva fonder som var sämre än sitt index:

Källa: S&P Dow Jones Indices, SPIVA Europe Mid-Year 2026. Data till 30 juni 2026. Sverige- och Danmarksfonder i lokal valuta, övriga kategorier avser fonder i euro.

Tabellen döljer dock ett tydligt undantag: Danmark. Där sjönk börsindexet med i snitt 3,37 procent per år under tre år.

Samtidigt lyckades nästan alla aktiva Danmarksfonder slå index under samma period.

Aktiva fonder kan därmed ha ett försprång när ett index faller. Men inte ens där höll försprånget i längden, eftersom två av tre Danmarksfonder var sämre än index över tio år.

Avgiften kan bli 200 000 kronor över 30 år

Varför är det då så svårt att slå index över tid? En stor del av svaret ligger i avgiften, som en aktiv fond måste tjäna in innan den ens kan börja dra ifrån.

Enligt Finansinspektionens mätning för första kvartalet 2026 är medianavgiften 1,30 procent för aktiva Sverigefonder. För Sverigeindexfonder är den 0,20 procent.

Skillnaden kan låta liten, men den växer med tiden. Säg att du sparar 1 000 kronor i månaden i 30 år och att fonden avkastar 7 procent per år före avgift.

Med avgiften 1,30 procent växer sparandet då till cirka 927 600 kronor, medan det med 0,20 procent blir cirka 1 133 400 kronor. Skillnaden blir drygt 205 000 kronor, trots att du i båda fallen har satt in samma 360 000 kronor.

Oddsen talar emot de aktiva fonderna som grupp

Lägger man ihop historiken blir mönstret svårt att bortse från. Aktiva fonder kan vinna enskilda år och på enskilda marknader, men över tio år har en majoritet halkat efter sitt index i varje kategori i mätningen.

Det räcker därmed inte med att en aktiv fond har en skicklig förvaltare. Den måste också höra till de få som håller i längden, slå index efter avgift och dessutom finnas kvar om tio år.

Historiken kan däremot inte säga vilka fonder som klarar det framöver. Det du vet i förväg är avgiften och fondens jämförelseindex. Båda hittar du i faktabladet om du vill följa hur din egen fond står sig.

I stora drag har alltså indexfonder lönat sig över tid jämfört med aktiva fonder, men det finns undantag.

Då kan du gå miste om 600 000 kronor i ditt fondsparande – så undviker du det

Ett regelbundet månadssparande kan växa till ett betydande kapital över tid.

BörskollenDennis Jerkovic