AI-boomens dolda flaskhals – förvaltaren pekar ut aktierna som kan gynnas
Medan investerare trängs kring Nvidia och letar efter nästa AI-vinnare lyfter förvaltaren Robert Lindblom en annan flaskhals i AI-maskineriet – vatten.
Diskussionen om datacenters resursbehov har hittills dominerats av el. Men enligt Placera pekar Robert Lindblom, förvaltare av Havsfonden, på att vattenbehovet redan börjar synas i börsbolagens orderböcker.
Och utbyggnaden går snabbt. Enligt Internationella energiorganet (IEA) väntas datacenters globala elförbrukning nästan fördubblas från 485 TWh 2025 till 950 TWh 2030. För AI-fokuserade datacenter väntas förbrukningen tredubblas under samma period.
Orderböckerna avslöjar trenden
För att kvala in i Havsfonden krävs mer än vattenexponering. Efter den tematiska gallringen vägs även lönsamhet, storlek, likviditet och värdering in, enligt Placera.
Japanska Organo är ett av bolagen som Lindblom lyfter fram. Bolaget levererar system för ultrarent vatten till halvledarindustrin och senaste kvartalet steg orderingången med 85 procent, drivet av stora investeringar inom sektorn.
Watts Water Technologies säljer teknik för att hantera vattenflöden och redovisade 12 procents organisk tillväxt. Bolaget pekar självt ut ökade volymer från datacentertillväxt som en viktig drivkraft, och i den amerikanska verksamheten nådde den organiska tillväxten 16 procent, enligt bolagets senaste rapport.
Vattenbehovet stannar inte vid kylningen av serverhallar. Även halvledartillverkning kräver stora mängder extremt rent vatten, vilket driver efterfrågan på teknik från bolag som Organo.
Det räcker inte att ha tillgång till el och mark. Om den lokala vattenförsörjningen inte klarar en stor etablering blir även vatten en lokaliseringsfråga.
Robert Lindblom, förvaltare på Havsfonden, enligt Placera.
Brittiska United Utilities planerar samtidigt investeringar på 11,5 miljarder pund under 2025–2030 och har lämnat in ett särskilt investeringsförslag kopplat till datacentertillväxt i nordvästra England.
Biljoner dollar väntar att investeras
Behovet är betydligt större än AI-trenden. En uppskattning som OECD hänvisar till pekar på globala investeringsbehov i vatteninfrastruktur på upp till 22,6 biljoner dollar fram till 2050, enligt Placera.
En stor del gäller befintliga system. Gamla ledningsnät läcker och behöver övervakas och rustas upp – ett område där fondinnehavet Mueller Water Products säljer bland annat ventiler och teknik för läckagedetektering.
Enligt Placera lyfter Lindblom Veralto som det vattenbolag han helst skulle äga i tio år. Bolagets Water Quality-verksamhet har en rörelsemarginal på drygt 25 procent och en stark position inom vattenanalys och vattenbehandling.
Havsfonden förvaltas av Lindblom tillsammans med Meryem Savas och Oskar Schyberg och har stigit 36,18 procent sedan starten i november 2022. USA-vikten ligger på omkring 35 procent, jämfört med 72 procent i MSCI World.
Men AI-boomen är ingen garanti
För vattenbolagen är AI-utbyggnaden en möjlig tillväxtmotor, men utvecklingen är inte riskfri. IEA pekar på att flaskhalsar i bland annat energiinfrastruktur och chipproduktion redan begränsar hur snabbt nya datacenter kan byggas.
Takten är dessutom beroende av att de enorma AI-investeringarna fortsätter. IEA konstaterar att datacenterinvesteringarna blivit så stora att kapitalmarknaden får en allt viktigare roll i finansieringen. Utbyggnaden blir därmed känslig för marknadens syn på vilken avkastning investeringarna i datacenter och AI faktiskt kan generera.
Nästa kvartalsrapporter från Organo och Watts Water blir därför nya temperaturmätare på om den AI-drivna vattenefterfrågan håller i sig in i 2027.
Dennis Jerkovic