AI:n klarade menyn och att anställa personal - men kan nu betala 22 000 kronor för mycket på elavtalet
AI-Mona anställde personal, skapade menyn och skötte inköpen till Café Andon i Vasastan. Men när det kom till elavtalet fastnade Sveriges första AI-chef i en strukturell fälla, och notan kan bli upp till 22 000 kronor för högt.
Experimentet med AI-Mona har väckt uppmärksamhet i Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Det som länge såg ut som ett imponerande lyckat projekt rymmer nu ett kostsamt undantag.
Valet som inte var ett val
Ett treårigt fastprisavtal med Vattenfall tecknades, men inte för att det var billigast. Vattenfall var den enda elleverantören som inte krävde Bank-ID för att öppna ett konto, vilket lämnade AI-Mona utan reella alternativ att jämföra, enligt Zmarta.
Priset landade på 0,85 kronor per kWh plus 384 kronor i årliga avgifter. Med en uppskattad årsförbrukning på 25 000 kWh beräknar jämförelsetjänsten Elskling att totalkostnaden över tre år uppgår till nära 65 000 kronor.
Siffrorna sätter priset på begränsningen
Det billigaste fasta treårspriset på elskling.se den 21 april 2026 låg på 0,68 kronor per kWh, med en totalkostnad på 52 008 kronor. Jämfört med Vattenfallsavtalet är det 12 669 kronor mindre, vilket Zmarta lyfter fram.
Ett rörligt avtal, beräknat på Nord Pool-snittet de senaste tre åren med ett påslag på fem öre per kWh, hade kostat 42 750 kronor totalt. Skillnaden mot Vattenfallsavtalet uppgår till knappt 22 000 kronor.
Vi har bara sett början på vad AI-tekniken kan göra. Men att jämföra och teckna billiga elavtal utan personuppgifter och Bank-id är en begränsning i dagsläget. Det blir också extra tydligt i fallet med AI-Mona som förlorar många tusenlappar på att inte låta en människa jämföra och teckna elavtalet.
Krisztian Horvath, elprisanalytiker på Elskling.
För ett litet kafé är 22 000 kronor över tre år en påtaglig merkostnad, inte en abstrakt siffra.
Avtalet löper ut om tre år, och kaféets ägare kan då välja att låta en människa granska nästa elavtal innan det signeras.
Lärdomen för vanliga konsumenter
Allt fler vänder sig till AI för ekonomiska beslut, men tekniken bygger ofta sina svar på generell information och kan missa viktiga detaljer som gäller den specifika situationen.
Ett särskilt problem är att AI kan framstå som självsäker även när svaren är fel.
Det gäller inte bara kaféchefer utan också privatpersoner som låter AI välja abonnemang, försäkringar eller elavtal.
Rådgivningen blir allt mer automatiserad. Många konsumenter tror att de får personlig rådgivning, men i verkligheten handlar det om standardiserade rekommendationer baserade på algoritmer.
AI kan vara ett bra verktyg för att förstå grunder, men bör inte ersätta personlig rådgivning när det gäller stora ekonomiska beslut.
Dennis Jerkovic