Nyhet

Allt fler utländska köpare fyndar sommarstugor i Sverige – en trend som inte verkar vika

Allt fler utländska köpare fyndar sommarstugor i Sverige – en trend som inte verkar vika
Det röda torpet vid sjökanten är en djupt rotad svensk drömbild. Nu konkurrerar fler om dessa lägen. Bild: Montage

Det röda torpet vid sjökanten är en djupt rotad svensk drömbild. Nu konkurrerar danskar, tyskar, belgare och holländare om samma objekt, övertygade om att de får mycket hur för pengarna i Sverige.

Medans svenska köpare räknar på lånelöften och räntekostnader ser kontinentala européer en marknad där prisnivåerna framstår som ett strukturellt fynd. Det är inte en tillfällighet, utan ett mönster som fritidshusmäklaren Jens Christian Nielsen känner igen från varje visning.

De senaste två åren har varit rekordår för mig. Framförallt är det många utländska köpare som letar sig hit, som danskar, tyskar, belgare och holländare, som känner att de får mycket valuta för pengarna i Sverige.

Jens Christian Nielsen, fastighetsmäklare, Ödegårde Sverige AB

Nielsen utsågs nyligen till "Sveriges bäst säljande fritidshusmäklare 2025" av Hemnet och är verksam i hela södra Sverige. Hans far började mäkla i början av 1980-talet, och det generationsperspektivet ger iakttagelsen tyngd: det utländska intresset är inte cykliskt brus utan ett accelererande skifte.

Valutan avgör vem som vinner budgivningen

De fyra nationaliteter Nielsen nämner delar en gemensam nämnare: starka ekonomier och valutor som historiskt gynnar köpkraften mot den svenska kronan.

Den kombinationen skapar ett strukturellt övertag i budgivningar om de mest eftertraktade objekten. Läget är, som Nielsen understryker, det absolut viktigaste vid ett fritidshusköp, och det är just kring sjötomter och utsiktslägen som konkurrensen hårdnar mest.

Det utländska ägandet av fritidshus

I Sverige ägdes 38 133 fritidshus av utländska ägare år 2025. Det utländska ägandet uppgår därmed till 6 procent av det totala beståndet. 

Siffrorna från SCB visar att intresset är långt ifrån jämnt fördelat över landet. Det utländska ägandet är som störst i Kronoberg och Värmland, med 37 respektive 23 procent av det totala fritidshusbeståndet.

Norrmännen står för det största antalet med 12 200 fritidshus, motsvarande 32 procent av det totala utländska ägandet. Därefter följer tyskar med 11 330 fritidshus och danskar med 9 598.

Noterbart är att norrmännen, som Nielsen inte nämner, alltså faktiskt toppar listan trots att danskar, tyskar och holländare syns mest i södra Sveriges budgivningar.

Snittpris på den svenska sommaridyllen

Snittpriset för ett fritidshus i Sverige är i dag 2 321 635 kronor. På fem år har priserna sammantaget stigit med 13,5 procent, men under 2025 föll snittet med 2,4 procent.

Ett felsteg när du öppnar sommarstugan kan kosta dig stora pengar – tips på vägen
Vårens första helg i fritidshuset lockar med löfte om vedeldning och kaffekopp på verandan.

I Kronoberg får köparen 59 kvadratmeter för en miljon kronor, medan samma summa ger endast 18 kvadratmeter i Stockholms län.

För utländska köpare med euro i plånboken förstärks fyndkänslan ytterligare av en svag krona, även när svenska köpare upplever marknaden som dyr.

Dolt renoveringsbehov pressar svenska plånböcker hårdast

Till köpeskillingen tillkommer lagfartskostnader, pantbrev, driftskostnader och underhåll. Att byta avlopp kostar normalt 50 000 till 100 000 kronor, och en enda porslinskakelugn kan kosta 100 000 kronor att mura om från grunden.

Län för län: Här har priserna på fritidshus ökat – och fallit – mest
Priserna på fritidshus i Sverige har stigit tydligt de senaste åren – men utvecklingen är långt ifrån jämn.

För välbeställda utländska köpare som söker ett semesterobjekt väger sådana kostnader relativt lätt. Svenska köpare med ett maxat lånelöfte har mindre marginal för den typen av överraskningar.

Fritidshusmarknaden i södra Sverige går nu in i sin starkaste säsong och vi får se hur den utvecklar sig i år.

Nyhetsbrev