"Buy quality, cry once" – Nej, inte den här gången

De mest stabila och välskötta bolagen i världens största index har tappat mer än marknaden i stort sedan slutet av februari, när Iran-kriget utbröt. Det är i stället de lågkvalitativa aktierna som håller emot bäst. Varför ser vi detta skifte på marknaden och kommer det hålla i sig?
“Buy quality, cry once” är ett begrepp som de flesta med intresse för börs och aktier är bekanta med. Det innebär att man köper högkvalitativa aktier trots att de kan upplevas dyra initialt, vilket kan kännas smärtsamt vid köptillfället.
Tanken är att detta lönar sig över tid genom stabilare avkastning och färre negativa överraskningar jämfört med att välja billigare, lågkvalitativa alternativ där bolagen ofta har blivit billiga som en effekt av underliggande problem.
Men sedan Iran-kriget bröd ut har vi sett ett annat mönster på marknaden, lyfter bland annat The Economist i en krönika via Omni.
Sedan börsen stängde den 27 februari 2026 har nämligen kvalitetsbolagen, såväl inom S&P 500 i relation till huvudindexet som MSCI World Quality-index gentemot det bredare MSCI World-indexet, tagit stryk.
Vad innebär hög- respektive lågkvalitativa aktier?
Först och främst, hur ska man definiera "hög" respektive "låg" kvalité på aktier?
- Högkvalitativa aktier avser bolag med höga, stabila och gärna växande vinster, ofta kombinerat med låg skuldsättning i förhållande till vinsterna.
- De kännetecknas av förutsägbarhet och finansiell styrka, vilket generellt sett också gör dem attraktiva i osäkra marknadslägen.
- Lågkvalitativa aktier är motsatsen: bolag med svaga, instabila eller negativa vinster, ofta med högre skuldsättning.
- Dessa bolag har generellt lägre motståndskraft mot ekonomiska störningar och större osäkerhet i sina kassaflöden.
- Begreppet “kvalitet” används därför som ett samlingsnamn för lönsamhet och finansiell stabilitet i aktier.
Ett förhållande som under den pågående krisen alltså har ställts på ända. Hur kan det komma sig?
Framtida vinster tappar sin värde i en osäker värld

Förklaringen hänger nära samman med hur värderingen av kvalitetsaktier är uppbyggd. Många amerikanska teknikjättar har levererat kraftig och stabil vinsttillväxt, vilket har pressat upp marknadsvärdet kraftigt, både i absoluta tal och som andel av den samlade marknaden.
En stor del av tillväxtaktiernas värde härrör från förväntade vinster långt fram i tiden. I en oroligare omvärld är det just dessa framtida vinster som ifrågasätts, och kvalitetsaktier tar därför ett hårdare slag när osäkerheten ökar, lyfter The Economist som en möjlig förklaring.
"Buy quality" might appear to be eye-rollingly obvious advice. Just now, it might also be wrong.
Adam Parker, Trivariate Research till The Economist.

Sektorerna som ger lågkvalitativa aktier ett övertag
Sektorsammansättningen förstärker också bilden ytterligare. Konsumentvaror, finans och hälsovård dominerar bland de lågkvalitativa aktierna i S&P 500 – sektorer som gynnats av geopolitisk oro.
Energiexponeringen är även den påtaglig och utgör 9 procent av värdet i lågkvalitativa aktier, mot under 1 procent i kvalitetsaktier.
Brent-oljan kostar nu cirka 35 procent mer än för tre månader sedan, och historiska data som presenteras visar att lågkvalitativa aktier i snitt stigit 8 procent under sex månader efter sådana uppgångar, mot 4 procent för kvalitetsaktier.
Om oljechocken består trots president Donald Trumps vilja att få slut på fientligheterna, kan det mycket väl vara dags för de sämre bolagen att glänsa.
Dystert facit: Oljepriset över 100 dollar sänder historisk varningssignal
En tidigare artikel hos oss på Börskollen lyfter också fram en historisk analys av likartade situationer historisk, och dess påverkan på börsen, iflationen och ekonomin.

Oljepriset har åter passerat 100 dollar per fat, en nivå som historiskt ofta sammanfaller med ekonomisk oro och svag börsutveckling. Tidigare episoder visar att sådana prisuppgångar ofta följs av ökad volatilitet och negativa reala avkastningar, särskilt på Stockholmsbörsen.
Bakom uppgången ligger ofta utbudschocker kopplade till geopolitik, vilket även i dagens läge driver osäkerheten. Historiskt har dessa situationer ofta sammanfallit med lågkonjunktur i Sverige och recession i USA.
Samtidigt fungerar höga oljepriser som ett “trippelhot” genom att pressa upp inflationen, bromsa konjunkturen och tynga börsen. Effekten sprids brett via högre kostnader för energi, transporter och insatsvaror, vilket riskerar att förstärka den ekonomiska nedgången.


