Dyra fonder – bättre avkastning? Ny analys av 1 481 fonder ger svaret
En procentenhets skillnad i fondavgift kan kosta spararen 250 000 kronor över 30 år. Ändå uppger två av fem sparare att de inte förstår vad de betalar. Data slår nu hål på branschens tysta löfte: att en dyrare fond ska ge bättre avkastning.
Det handlar inte om en abstrakt siffra. En kvarts miljon kronor är ett barns studielån, en ny bil eller ett extra år av pension. Ändå försvinner den summan tyst, år efter år, för den som väljer fel fond.
Dyrt kostar mer – men ger inte mer
Man skulle kunna tro att en dyrare fond levererar bättre avkastning. Placeras genomgång av samtliga 1 481 fonder på Avanza visar att verkligheten är en annan.
Sambandet mättes med korrelationsanalys, en metod som ger ett värde mellan -1 och 1. Värdet 1 innebär att högre avgift alltid ger högre avkastning, 0 innebär inget samband och -1 att högre avgift alltid ger lägre avkastning.
På ett år landade koefficienten på 0,18, ett svagt positivt samband som inte går att skilja från slumpen. På tre år blev resultatet 0,006 och på fem år minus 0,009. Båda i praktiken noll.
Slutsatsen är inte att dyra fonder alltid är sämre, utan att avgiften är en dålig variabel för att förutsäga vad en fond faktiskt levererar. I de flesta branscher signalerar ett högre pris högre kvalitet, men i fondvärlden saknas ett sådant samband.
Medianavgiften för aktivt förvaltade fonder ligger på 1,30 procent, mot 0,20 procent för Sverigeindexfonder. Enligt Finansinspektionen växer den skillnaden till ungefär 250 000 kronor om spararen sätter in 2 000 kronor i månaden under 30 år.
Det är lätt att underskatta avgiften, men den dras varje år och påverkar sparandet mer än vad många tror. På sikt kan en skillnad på någon procentenhet innebära att hundratusentals kronor försvinner in i avgifter.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.
Storbankernas kunder betalar för en tjänst de inte får
Till detta kommer ett allvarligare missförhållande. Finansinspektionen konstaterar att ungefär 85 procent av sparkapitalet hos storbankerna ligger i blandfonder, en andel som är påfallande mycket högre än hos nätmäklarna.
En dold indexfond är en fond som marknadsförs som en aktivt förvaltad fond. Fondbolaget tar också betalt för den som en sådan, men i själva verket förvaltas den inte aktivt. Är det så betalar kunden för en tjänst som man faktiskt inte får.
Jimmy Kvarnström, verksamhetsområdeschef på avdelningen marknader hos FI.
Vissa av dessa blandfonder är dolda indexfonder, passivt förvaltade produkter som prissätts som aktivt förvaltade. Vi har tidigare rapporterat om att en vanlig sparare saknar praktiska möjligheter att själv identifiera dessa fonder.
Moa Langemarks råd är konkret: jämför fondavgiften med medianen för samma fondtyp. Det tar några minuter och kan, räknat över ett helt sparliv, vara värt hundratusentals kronor.
