Ekonomerna efter räntebeskedet – detta kan vi vänta oss nu
Kronan har tappat 7 procent mot dollarn sedan januari och konflikten i Mellanöstern hotar att hålla energipriserna höga under månader. Riksbanken sitter fast mellan inflationsrisken och en ekonomi som behöver stöd.
Vid marsmötet behöll Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beslutet tog ingen på sängen, enligt en sammanställning av experternas reaktioner, som Finwire gjort.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, beskriver det som helt väntat och logiskt. Samtidigt döljer beslutet ett växande dilemma.
Daniel Åstrand
Geopolitiken stänger dörren för sänkning
Störningarna i energiförsörjningen från Mellanöstern riskerar nu att sträcka sig från veckor till månader, enligt Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo Fonder. Ökad fysisk knapphet på olja och gas talar för fortsatt prispress uppåt, vilket förstärker inflationsrisken.
Med erfarenheterna från 2022 i färskt minne är direktionen vaksam på hur snabbt dyrare olja och gas kan sippra ner i konsumentleden och påverka företagens prissättningsbeteende.
Carl-Henrik Söderberg, sparekonom på Nordnet
Kronförsvagningen förvärrar läget ytterligare. En valuta som tappat 7 procent mot dollarn sedan januaris räntebesked gör importerad olja märkbart dyrare i svenska kronor, vilket ökar trycket på konsumentpriserna.
Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Fonder, understryker att penningpolitiken i dag styrs mer av global osäkerhet än av inhemska faktorer, och att osäkerheten är ovanligt stor.
“Riksbanken behöver mer information om hur de externa riskerna utvecklas innan man tar nästa steg. Just nu är osäkerheten ovanligt stor. Om den geopolitiska oron klingar av och inflationen fortsätter nedåt kan det öppna för en något mer expansiv penningpolitik längre fram. Omvänt kan ihållande kostnadsökningar, särskilt kopplade till energi, snabbt förändra bilden och istället aktualisera en stramare hållning”, säger hon i en kommentar och fortsätter.
“För hushållen innebär detta sannolikt en period av relativ stabilitet i ränteläget, men på en nivå som fortfarande är hög i ett historiskt perspektiv. Återhämtningen i ekonomin väntas därför bli gradvis snarare än kraftfull.”
Lars Kristian Feste på Lannebo Fonder menar å sin sida att det fortfarande är för tidigt att dra slutsatser av konfliktens effekter.
Stagflationsrisken begränsar handlingsutrymmet
Kombinationen av stigande energipriser och svag krona skapar ett klassiskt stagflationsproblem: inflationen kräver åtstramning, men ekonomin efterfrågar stimulans.
Återhämtningen väntas bli gradvis snarare än kraftfull, och nuvarande räntenivåer bedöms inte som speciellt åtstramande.
Politiska åtgärder som sänkta skatter och satsningar på försvar och infrastruktur kan visserligen bidra positivt till tillväxten. Risken är ändå att stigande inflationsförväntningar får hushållen att dra ned på konsumtionen, vilket dämpar just den återhämtning som stimulanserna är tänkta att stödja.