Experten: Därför kan jakten på fjolårets fondvinnare bli dyr

898 europeiska aktiefonder toppade sina kategorier 2022. Tre år senare hade bara 19 av dem kvar sin position. Siffrorna kommer från en 15-årig Morningstar-studie och borde få varje sparare att tänka om.

Logiken känns rimlig: fonden som gick bäst förra året borde väl fortsätta prestera? En 15-årig genomgång av europeiska aktie- och räntefonder gjord av Morningstar slår hål på den intuitionen.

Toppen är hal – och fallet snabbt

Av de 898 aktiefonder som toppade sina kategorier 2022 hade endast 142 kvar en topplacering ett år senare, enligt Morningstar. 2024 stod 42 kvar och vid årets slut 2025 var det bara 19 stycken.

I kategorin Europe Broad Equity startade 214 fonder i toppen 2022. Tre år senare var bara tre kvar. Globala aktiefonder visade samma mönster: 310 i topp 2022 och tre kvar 2025.

Sett till ett enskilt år är oddsen nästan mynt och klave. Bland toppfonderna ett givet år lyckades bara 25,0 procent hålla sin position nästa år. Nästan lika stor andel, 24,6 procent, föll antingen till botten eller försvann helt genom fusion eller likvidation.

Historik avslöjar förlorare bättre än vinnare

Här finns en asymmetri som få pratar om. Fonder i botten av rankningen hade 34,9 procents sannolikhet att stanna kvar i bottenskiktet eller avvecklas, men bara 17,8 procents chans att klättra till toppen, enligt Morningstar.

Dålig historik är alltså ett mer tillförlitligt varningstecken än vad god historik är ett köpargument. Det vänder hela det vanliga resonemanget om fondval på ända.

En del av den synbara beständigheten hos toppfonder förklaras dessutom inte av förvaltarskicklighet. Momentumexponering innebär att fonden äger senaste tidens marknadsvinnare, vilket kan se ut som kompetens när trenden håller i sig. När momentumet vänder slår det tillbaka hårt.

Avgifter är en av de mer tillförlitliga indikatorerna för den som funderar på att flytta sparkapital. Bland billiga fonder stannar 25,9 procent kvar i toppkvintilen, mot 18,1 procent för dyra fonder. I botten är klyftan ännu djupare: 41,4 procent av dyra fonder fastnar där eller avvecklas, jämfört med 29,2 procent av billiga.

Höga avgifter är ett matematiskt hinder som förvaltaren måste överkomma år efter år bara för att matcha en billigare konkurrent. Morningstars slutsats pekar mot en strategi som väger in kostnader, riskprofil och en repeterbar investeringsprocess, snarare än förra årets avkastningstopp.

Förra årets vinnare: så har det gått 2026

De fem fonder som gick bäst i Sverige 2025 kom alla från samma kategori: ädelmetaller, med fokus på guld- och silvergruvbolag, enligt Morningstar.

AuAg Silver Bullet toppade listan med 163,7 procent, följt av Schroder International Selection Fund Global (145,7%), Ninety One Global Strategy Fund - Global Gold Fund (133,2%), Craton Capital Precious Metal (128,8%) och BlackRock Global Funds - World Gold Fund (116,5%).

2026 har inte bjudit på en repris.

Guld och silver nådde all-time high i januari 2026, med guld på nära 5 589 dollar och silver på 121,64 dollar per troy ounce. Sedan dess har båda metallerna fallit kraftigt tillbaka.

AuAg Silver Bullet, den största vinnaren 2025, ligger på -1% hittills i år.

Nedgång för förra årets vinnare:

Källor: Morningstar Sverige. Data per 30 juni 2026.

Guld nådde sin topp den 28 januari, varefter en kombination av dollarstyrka och avveckling av belånade positioner satte press på priset, med några av veckans sämsta nedgångar sedan 1980-talet. Silver följde efter, men med ännu större volatilitet.

Mönstret passar väl in i det Morningstar-studien beskriver. Fonderna ägde fjolårets marknadsvinnare, och när momentumet vände, vände det snabbt.

Statens toppfond slår det mesta – så bygger du en kopia

Över 5 miljoner svenskar äger indirekt en fond som avkastat 16,2 procent per år sedan 2010 i sin pension.

BörskollenKristoffer Matsson