Experternas råd inför en dyrare vinter: Bygg en buffert – här får du högst ränta på dina pengar
Högre bolåneräntor och dyrare el kan sätta press på hushållens ekonomi under den kommande tiden. Experternas råd är därför att börja bygga upp en buffert redan nu.
En ekonomisk reserv behöver vara lätt att komma åt, men den behöver inte ligga på ett vanligt bankkonto med låg eller ingen ränta. Genom att välja ett sparkonto med konkurrenskraftig ränta och bra uttagsvillkor kan pengarna växa fram tills de behöver användas.
Innehåller annonslänkar till Compricer.
Två kostnadsrisker att förbereda sig för
Enligt TT finns det en tydlig risk för höga elpriser i vinter. Lägre nivåer i vattenmagasinen, stigande gaspriser och osäkerheten på den europeiska energimarknaden kan sammantaget leda till betydligt dyrare elräkningar för många hushåll.
Att binda elpriset behöver inte heller vara den bästa lösningen. Enligt elanalytikern Johan Sigvardsson är de bundna vinteravtalen redan dyra. Ett alternativ är därför att själv ta höjd för kostnaden. Elprisexperten Patrik Södersten på Fortum rekommenderar hushållen att titta på förra vinterns elräkningar och lägga undan ett motsvarande belopp.
Samtidigt finns en osäkerhet kring bolåneräntorna. Riksbanken har fortsatt att hålla dörren öppen för en höjning av styrräntan, medan flera banker och Konjunkturinstitutet räknar med att räntan kan höjas under det kommande året.
I en annan artikel från TT rekommenderar hushållsekonomen Ola Söderlind på Zmarta bolånetagare med tillräckliga marginaler att behålla den rörliga räntan och i stället bygga en buffert motsvarande minst en räntehöjning.
Tanken är enkel: i stället för att betala banken extra för tryggheten i en bunden ränta sparar hushållet mellanskillnaden. Om bolåneräntan sedan höjs finns pengarna redan avsatta.
Daniel Åstrand
Så kan hushållet räkna på sin vinterbuffert
Ett första steg är att gå tillbaka till de dyraste elräkningarna från förra vintern. Skillnaden mellan en normal månadsräkning och vintermånadens högsta kostnad ger en uppfattning om hur mycket extra som kan behöva läggas undan.
För bolånet kan hushållet räkna på vad en höjning med 0,25 procentenheter skulle innebära. På ett bolån på tre miljoner kronor motsvarar det ungefär 7 500 kronor per år, eller 625 kronor i månaden, före ränteavdrag. En buffert som täcker sex månader av den högre kostnaden behöver därmed innehålla cirka 3 750 kronor.
Genom att lägga ihop den möjliga merkostnaden för elen med kostnaden för en eller flera räntehöjningar får hushållet ett konkret mål för sitt buffertsparande.
Låt inte bufferten ligga utan ränta
Det finns ingen anledning att låta bufferten stå på ett konto som ger noll eller mycket låg ränta. Den som kan avvara en del av pengarna i tre månader kan för närvarande få högst ränta genom ett konto med kort bindningstid.
Nedan listar vi exempel på alternativ bland kontona med tre månaders bindningstid:
- Aros Kapital: 2,70 procent i ränta.
- Artika Spar: 2,70 procent i ränta.
- HoistSpar: 2,65 procent i ränta.
Eftersom en buffert kan behöva användas med kort varsel bör huvuddelen samtidigt vara lättillgänglig. För den som föredrar rörlig ränta och möjlighet att ta ut pengarna finns bland annat följande alternativ:
- Froda: 2,40 procent i rörlig ränta och fria uttag.
- Lea Bank: 2,35 procent i rörlig ränta, fria uttag och ingen bindningstid (erbjuder även 2,45 procent på Sparkonto Plus. Uttagen är fria, men pengarna betalas normalt ut 31 dagar efter begäran. Kontot kan därför passa för den del av bufferten som inte behöver vara omedelbart tillgänglig.)
- Resurs Bank: 2,30 procent i rörlig ränta, tre fria uttag per år och ränta på belopp upp till 100 000 kronor.
Alla konton i vår sammanställning omfattas av insättningsgaranti för maximal trygghet.
Den högre räntan på ett bundet konto bör vägas mot att pengarna blir mindre tillgängliga. För en buffert som ska täcka en oväntad elräkning eller en plötsligt högre boendekostnad är fria uttag ofta viktigare än några extra tiondelar i ränta.
Så mycket ränta kan bufferten ge
Skillnaden mot ett konto utan ränta blir märkbar även under den relativt korta tid som återstår fram till vintern. En buffert på 50 000 kronor ger omkring 600 kronor i ränta på ett halvår vid 2,40 procents ränta. Med 100 000 kronor på kontot blir räntan cirka 1 200 kronor under samma period.
Om pengarna ligger kvar ett helt år blir räntan i stället omkring 1 200 kronor på en buffert på 50 000 kronor och cirka 2 400 kronor på 100 000 kronor. Samtliga belopp är före skatt och förutsätter att räntan ligger kvar på samma nivå under hela perioden.
Det är därför värt att kontrollera vilken ränta du får på din nuvarande buffert. Står pengarna på ett konto med nollränta eller betydligt lägre ränta kan du få dem att växa genom att byta konto – utan att behöva öka ditt månadssparande.
Det kan alltså vara väl värt att lägga några minuter på att jämföra alternativen. Hittar du ett konto med bättre ränta kan bufferten växa – samtidigt som du är bättre förberedd om både elräkningen och bolåneräntan stiger.
Daniel Åstrand