Kopparpriset stormar mot rekord – här är anledningen till uppgången
Kopparpriset närmar sig rekordnivåer trots att de globala lagren är ovanligt stora. Bakom den senaste uppgången ligger framför allt osäkerheten kring ett amerikanskt tullbeslut som Donald Trump ännu inte har fattat.
Sedan slutet av juli har tremånadersterminen på London Metal Exchange stigit med över 1 000 dollar per ton, rapporterar EFN. På måndagen nådde priset 14 396 dollar, nära rekordnoteringen på 14 527,50 dollar.
Rekordpris trots stora lager
Att kopparpriset närmar sig historiska toppar samtidigt som de globala lagren är välfyllda kan verka motsägelsefullt. Enligt EFN handlar förklaringen mindre om den totala tillgången och mer om var kopparn finns.
Amerikanska köpare har under det senaste året byggt upp stora lager inför väntade tullar. Därmed har tillgången på London Metal Exchange minskat, samtidigt som lagren i USA vuxit kraftigt.
Det är lite av en surrealistisk situation där du har rekordhöga lager och ett rekordhögt pris.
Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker för råvaror på SEB, enligt EFN.
Det amerikanska handelsdepartementet föreslog förra året tullar på 15 procent på raffinerad koppar från 2027 och 30 procent från 2028. En uppdatering skulle ha kommit senast den 30 juni, men Donald Trump har fortfarande inte fattat något beslut.
Marknaden räknar ändå med ett besked inom kort. På måndagen översteg skillnaden mellan spotpriset och tremånadersterminen på LME 500 dollar per ton, vilket signalerar hög efterfrågan på omedelbara leveranser.
Hittills i år har kopparpriset stigit nästan 15 procent. Lundin Mining, som har Stockholmsbörsens största kopparexponering, har under samma period stigit 22,4 procent.
Analytiker varnar för rekyl
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic, säger till EFN att elektrifieringen och utbyggnaden av datacenter långsiktigt kan motivera ett kopparpris på 14 000–15 000 dollar per ton.
På kort sikt ser han däremot risk för en nedgång. När tullbeslutet väl kommer kan den koppar som samlats i amerikanska lager åter bli tillgänglig och pressa priserna.
Även aluminium kan påverka utvecklingen. Om tillgången ökar och prisskillnaden mot koppar blir tillräckligt stor kan fler välja aluminium som alternativ.
Elektrifiering och AI driver efterfrågan
Bakom de kortsiktiga svängningarna finns samtidigt en växande strukturell efterfrågan. Omkring 60 procent av all koppar används inom el- och energisektorn, vilket vi tidigare har rapporterat om.
En elbil innehåller mellan 80 och 100 kilo koppar, tre till fyra gånger mer än en bensinbil. En stor AI-datahall kan kräva upp till 50 000 ton, och den globala efterfrågan från datacenter väntas nå 475 000 ton per år under 2026.
S&P Global bedömer att världens kopparbehov ökar från omkring 28 miljoner ton 2025 till över 42 miljoner ton 2040. Produktionen väntas samtidigt toppa på 33 miljoner ton runt 2030, vilket utan ytterligare investeringar kan skapa ett underskott på 10 miljoner ton till 2040.
Nya gruvor tar dessutom ofta 15–17 år att utveckla. Sjunkande malmhalter och få nya fyndigheter gör det svårt att snabbt öka utbudet, trots att återvinningen väntas mer än fördubblas till 10 miljoner ton 2040.
Svenska gruvprojekt kan stärka försörjningen
Koppar klassas som både en kritisk och strategisk råvara inom EU, som i dag importerar omkring 80 procent av den koppar som används.
I Sverige beviljade regeringen den 29 maj Boliden brytningskoncession för fyndigheten i Nautanen, omkring 15 kilometer från Aitikgruvan i Gällivare.
Bolaget planerar att bryta mellan 500 000 och 1 miljon ton malm per år under en 20-årsperiod. Malmen ska transporteras till det befintliga anrikningsverket i Aitik, vilket väntas begränsa investeringskostnaderna.
Även Viscaria planerar kopparproduktion i Kiruna. Fyndigheten bedöms innehålla 108 miljoner ton kopparförande berg, och gruvan väntas producera omkring 26 000 ton koppar per år vid full kapacitet.
Det globala kopparunderskottet under 2026 uppskattas till mellan 150 000 och 330 000 ton, enligt ICSG och J.P. Morgan. Osäkerheten kring Trumps tullbeslut driver den senaste prisuppgången, men det långsiktiga stödet kommer från en efterfrågan som produktionen har svårt att hålla jämna steg med.
Daniel Åstrand