Forskaren riktar stark kritik mot effektavgifterna - "en idiotisk reform"

Införandet av effektavgifter på el möter hård kritik från forskare och har redan lett till ökade kostnader för vissa kundgrupper. Samtidigt utreder regeringen om elnätsbolagen tar ut oskäliga avgifter, då priserna stigit kraftigt de senaste åren.

Effektavgifter införs successivt av svenska elnätsbolag och innebär att kostnaden för el inte längre bara grundas på mängden el som används, utan även på hur mycket el som tas ut vid en viss tidpunkt.

Reformen har redan påverkat både hushållens ekonomi och debatten om elmarknadens framtid.

Forskare ifrågasätter nyttan med effektavgifter

En färsk rapport från Energiforsk visar enligt Dagens Nyheter att effektavgifter har begränsad påverkan på elkundernas konsumtionsmönster.

Forskare som granskat både svenska och internationella erfarenheter menar att de nya avgifterna sällan leder till förändrat beteende bland hushåll, även efter omfattande informationsinsatser.

Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University, och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, står bakom rapporten.

De anser att systemet är onödigt komplext och svårt att förstå för vanliga elkunder, vilket försvårar möjligheten att nå målet att minska effekttoppar i elnätet.

Det här borde parkeras genast. Det är aldrig för sent, utan en idiotisk reform måste man kunna backa från.

Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola.

Motstridiga prissignaler skapar förvirring

Enligt forskarna är risken stor att kunderna blir mer passiva eftersom effektavgiften kan skicka signaler som går på tvärs mot elpriset.

Till exempel kan ett lågt elpris indikera att det är lämpligt att ladda elbilen, medan effektavgiften samtidigt belönar den som undviker hög belastning på elnätet, vilket kan skapa förvirring för hushållen.

Bakgrunden till införandet är ett EU-direktiv som ställer krav på att tariffer ska bidra till effektivt utnyttjande av elnäten.

Energimarknadsinspektionen har därför tagit fram nya regler som innebär att samtliga svenska elnätsbolag ska ha infört effektavgifter senast den 1 januari 2027.

Energimarknadsinspektionen försvarar dock förändringen och hänvisar till att det finns studier som visar på viss effekt, men betonar samtidigt att införandet måste kombineras med tydlig kommunikation och stöd till hushållen.

Ekonomiska konsekvenser för hushållen

Övergången till effektavgifter har samtidigt redan resulterat i ökade kostnader för vissa grupper, vilket vi tidigare har uppmärksammat.

Fler än en halv miljon svenskar omfattas nu av effektavgifterna och ökade kostnader rapporteras särskilt bland två särskilda grupper.

Särskilt drabbade är kunder med låg årsförbrukning men tillfälligt höga effekttoppar, exempelvis fritidshusägare och hushåll som använder flera elkrävande apparater samtidigt under korta perioder.

Elbilsägare är också en av grupperna som påverkas mycket av effektavgifterna, då laddning under tider med hög belastning på elnätet kan innebära högre avgifter.

Kostnaderna fördelas om mellan kundgrupper

Elbolagen menar att förändringen är inkomstneutral för företagen, men att kostnaderna nu fördelas på ett nytt sätt mellan olika kundgrupper.

Oavsett om det gäller permanentboende eller fritidshus innebär toppar i effektuttaget samma belastning på nätet och därmed samma avgift.

Kritik mot avgiftsmodellen har också handlat om risk för minskad transparens och ökad komplexitet.

Den som lyckas jämna ut sin elanvändning över dygnet kan visserligen få lägre kostnader, men det finns farhågor om att nätbolagen kompenserar intäktsbortfallet genom att höja andra avgifter för abonnenterna.

Regeringen agerar mot höjda elnätsavgifter

Parallellt med debatten om effektavgifter har regeringen reagerat på de senaste årens kraftiga höjningar av elnätsavgifter från stora bolag som Vattenfall, Ellevio och Eon.

Energi- och näringsminister Ebba Busch har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda om avgifterna är skäliga och om företagen tagit ut mer än vad som är motiverat.

I regeringens direktiv ingår att granska elnätsbolagens finansiering, investeringar och redovisning. Uppdraget ska redovisas senast den 16 juni och omfattar även en jämförelse av avgiftsutvecklingen i Sverige och grannländer, enligt Dagens industri.

Eftersom elnätsföretagen har monopol på sina områden kan kunderna inte byta leverantör, vilket ytterligare förstärker behovet av tillsyn.

Regeringen har betonat att avgifterna endast ska täcka faktiska kostnader och investeringar för elnäten, inte användas för andra ändamål.

Forskare och myndigheter är överens om att det krävs tydligare regler, bättre information till kunderna och kontinuerlig utvärdering av avgiftssystemen för att säkerställa en effektiv och rättvis elmarknad framöver.