Från 5 600 till 4 000 dollar – guldets vilda år i sex vändpunkter

Från 5 600 till 4 000 dollar – guldets vilda år i sex vändpunkter
Det har varit ett turbulent år för guldet. Ofta är det de amerikanska räntorna som spökar. Montage: Illustration Börskollen / Stockfoto.

Guldet rusade nära 30 procent i januari och slog rekord. Sedan dess har ett krig, en oljechock och årets första amerikanska räntehöjning raderat hela uppgången och lite till. Här är vändpunkterna och vad experterna tror nu.

I morse handlades guldet för 3 996 dollar per uns. Det är bara drygt 3 procent lägre än för ett år sedan, men toppen i januari låg nästan 1 600 dollar högre.

Årsgrafen visar ingen rak nedgång utan flera toppar och dalar. Det går att konstatera att nästan varje gång är samma fråga som avgjort riktningen: vad marknaden tror om de amerikanska räntorna.

DatumGuldprisVad hände
28 januari5 589 dollarRekord efter nära 30 procents uppgång på en månad
30 januariNed över 9 procent på en dagKevin Warsh nomineras till Fed-chef
2 mars5 378 dollarFörsta handelsdagen efter att Iran-kriget startat
30 juniStrax under 4 000 dollarSämsta kvartalet sedan 2013
Slutet av augustiKring 4 600 dollarHopp om öppnat Hormuzsund och färre räntehöjningar
27 oktober3 996 dollarFed har höjt räntan och guldet testar 4 000 dollar

Källa: Kitco, CNBC och Trading Economics. Spotpris i dollar per uns, avrundat.

Det har varit berg- och dalbana på guldmarknaden senaste året. Illustration: Börskollen / Källa: TradingView.

Rekordet som sprack på en fredag

Guldet gick in i 2026 kring 4 300 dollar efter ett redan starkt 2025. Köpen fortsatte hela januari och den 28 januari noterades rekordet 5 589 dollar.

Två dagar senare kom smällen. Donald Trump nominerade Kevin Warsh till ny chef för den amerikanska centralbanken Fed och dollarn stärktes direkt.

Guldet föll över 9 procent den 30 januari, det största dagsraset sedan 1983. Många hade köpt med lånade pengar och tvingades sälja, vilket förstärkte fallet.

Kriget som borde ha lyft guldet

Raset blev kortvarigt och under februari tog guldet tillbaka det mesta. USA och Israel inledde kriget mot Iran den 28 februari och första handelsdagen därefter stod guldet på 5 378 dollar.

Krig brukar driva investerare till guld. Den här gången blev effekten den motsatta.

Hormuzsundet, där en femtedel av världens olja passerar, stängdes i praktiken och oljepriset steg över 100 dollar per fat. Dyrare energi betydde högre inflation och marknaden slutade räkna med räntesänkningar i USA under året.

Där ligger kärnan i årets guldrörelser. Guld ger ingen ränta, så när räntorna väntas stiga blir det relativt dyrare att äga metallen.

Vapenvila, bakslag och sämsta kvartalet sedan 2013

I april enades USA och Iran om en tillfällig vapenvila på två veckor. Oljan föll och guldet steg mot 4 850 dollar, men fredsförhandlingarna gick sedan i stå.

Andra kvartalet blev guldets sämsta sedan 2013. Den 30 juni bottnade priset strax under 4 000 dollar.

Augusti gav hopp, september tog det tillbaka

I början av augusti växte förhoppningarna om att Hormuzsundet skulle öppnas igen. På två dagar sjönk sannolikheten för en räntehöjning i september från 67 till 55 procent och guldet fick sin största dagsuppgång sedan februari.

Uppgången höll i sig månaden ut och priset närmade sig 4 600 dollar. Den 16 september höjde ändå Fed styrräntan till intervallet 3,75 till 4,00 procent, den första höjningen sedan 2023.

September slutade med ett guldfall på drygt 8 procent. Samtidigt klättrade avkastningen på amerikanska tioåriga statsobligationer till den högsta nivån sedan 2007, enligt Reuters.

Bankerna har sänkt men ser fortfarande uppsida

Storbankerna har fått skriva ned sina prognoser i omgångar. HSBC sänkte den 1 oktober sitt snitt för 2026 till 4 490 dollar och Wells Fargo väntar sig nu 4 900 till 5 100 dollar vid årsskiftet, mot 5 300 till 5 500 tidigare, uppger TheStreet.

Flera strateger har under hösten intervjuats av CNBC om guldet. Aakash Doshi på State Street Investment Management tror på en återhämtning till mellan 4 750 och 5 500 dollar när första kvartalet 2027 är slut.

Amy Gower, chef för metall- och gruvstrategi på Morgan Stanley, pekar ut en nivå som guldet nu precis nått ned till.

Det finns fortfarande många skäl att äga guld. Vi ser 4 000 dollar som ett starkt golv.
- Amy Gower, Morgan Stanley

Kina köper när andra säljer

Det tyngsta stödet kommer från Kina. Från januari till augusti tog landet in över 1 000 ton guld, mer än de 886 ton som importerades under hela 2025.

Folkbanken, Kinas centralbank, har köpt guld 23 månader i rad fram till september. Det är inte bara Kina som handlar.

Världens centralbanker ökade sina nettoköp till 289 ton under andra kvartalet, 62 procent fler än samma kvartal i fjol, enligt World Gold Council.

Enligt Ewa Manthey på ING påverkas centralbankernas köp mindre av priset, eftersom de planerar på mycket längre sikt än privata sparare.

Kinesiska köp har blivit en viktig källa till strukturellt stöd för guldpriserna.
- Ewa Manthey, råvarustrateg på ING
Oväntade faktorn som kan lyfta guldet – Kina dammsuger marknaden
På åtta månader har Kina importerat mer guld än under hela fjolåret.

Det här kan pressa guldet ytterligare

Alla är inte lika säkra. Ole Hansen, råvarustrategichef på Saxo Bank, ser att den kinesiska efterfrågan kan svalna om förtroendet för landets fastigheter och aktier återvänder, om yuanen försvagas eller om räntorna i Kina stiger.

Till det kommer Fed. Fortsätter räntorna uppåt i USA finns den kraft som pressat guldet hela året kvar.

Fed-beskedet på onsdag blir nästa test

Fed lämnar sitt räntebesked onsdagen den 28 oktober klockan 19.00 svensk tid. Enligt CME:s FedWatch-verktyg räknade marknaden förra veckan med oförändrad ränta nu men en höjning i december.

Hamnar guldet varaktigt under 4 000 dollar har golvet som Gower pekat ut brutits. Du kan följa guldpriset live hos Börskollen.


Diskutera artikeln

Laddar kommentarer…